Meny
Fiskarter från det pelagiska fisket är väl lämpade för matkonsumtion och en viktig del av vår kost. Sill och makrill används som mat men en betydande del av den pelagiska fisken blir till produkter som djurfoder, fiskmjöl och fiskolja och användningen styrs mycket av efterfrågan.
De fiskarter som våra medlemmar huvudsakligen fiskar är makrill, sill/strömming, skarpsill och tobis. Sill, skarpsill och makrill är klimatsmarta, goda och nyttiga matfiskar med mycket tradition. Däremot har vi i Sverige inte tradition att äta varken skarpsill eller tobis.
All sill och makrill som fiskas i Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Norska havet används för konsumtion. Även delar av den skarpsill som fiskas i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt samt sill/strömming och skarpsill från Östersjön och Bottenhavet används för konsumtion.
Men eftersom volymerna från Östersjön och Bottenhavet är stora är det totalt knappt hälften av den fisk som fångas i av svenskt pelagiskt fisket som går till konsumtion, medan återstoden används till fiskmjöl och fiskolja som ingår i djurfoder för bland annat odlad lax.
Användningsområdet för fångsterna styrs av efterfrågan. För fet fisk från Östersjön är efterfrågan för konsumtion begränsad kopplat till historiska problem med höga dioxinhalter i fet fisk från Östersjön och Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Efterfrågan på odlad lax bland konsumenter är däremot hög, vilket i sin tur medför en hög efterfrågan på pelagisk fisk som foderråvara till bland annat fiskodlingar.
Dioxinnivåerna i fisk är nu glädjande nog under EU:s gränsvärden, men konsumenterna är fortsatt försiktiga med att köpa Östersjöfisk. Vid tillverkningen av fiskmjöl/fiskolja till bland annat foder kan däremot dioxinet renas bort så att produkterna fodret blir ofarligt.
Om efterfrågan på pelagisk fisk för konsumtion var högre skulle en större andel kunna säljas till konsumtion. Vi hoppas att utvecklingen går åt detta håll. Det finns inga svenska fabriker för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Den fisk som ska beredas för detta ändamål lossas därför oftast i Danmark, alternativt körs från svenska landningshamnar till de danska fabrikerna.
