- Är det skillnad på sill och strömming?
Sill och strömming är samma fiskart, med det latinska namnet Clupea harengus. När sillen fångas norr om Kalmarsund brukar den kallas strömming. Även om de är samma art finns det vissa anatomiska skillnader, där strömmingen har färre ryggkotor och ett längre huvud i förhållande till kroppen ju längre norr ut den är fångad jämfört med sillen i södra Östersjön och på västkusten. Dessutom är strömmingen magrare (har lägre fetthalt) än sillen.
- Var landas och bereds den pelagiska fisken?
I Sverige har vi idag tre anläggningar som tar emot större landningar av pelagisk fisk och bereder den till livsmedel. Det finns ingen anläggning i Sverige för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De svenska anläggningarna har tillsammans kapacitet att ta emot 20–30 procent av Sveriges pelagiska fiskemöjligheter. Resterande volymer bereds i andra länder så som Danmark, Norge, Shetlandsöarna och Färöarna.
Beroende på fiskeplats och segment i flottan landas och bereds den pelagiska fisken i olika anläggningar. Sill och skarpsill fångad i Egentliga Östersjön landas för beredning i Simrishamn och Nogersund där två av de svenska beredningsanläggningarna är lokaliserade. Sill och skarpsill fångad i Egentliga Östersjön landas även i Ronehamn, Byxelkrok, Västervik, Nogersund och Simrishamn för transport med lastbil till beredningsanläggningar i Danmark. Större fartyg landar mest sin fångst direkt i Danmark.
Sill och skarpsill fångad i Bottenhavet landas i Norrsundet för transport med lastbil till beredningsanläggningar i Danmark men fisken landas även direkt i Danmark.
Sill som våra medlemmar fiskat i Norska havet eller Nordsjön landas och bereds på Ellös men även i Danmark och i Norge. Skarpsill fångad i Nordsjön landas och bereds i Danmark, en smärre volym transporteras därefter på lastbil till Kungshamn för beredning.
Det förekommer även ett småskaligt sill- och skarpsillsfiske i Skagerrak/Kattegatt. Det bedrivs också ett storskaligt fiske efter skarpsill i mindre omfattning i detta område. Tidigare bedrevs ett storskaligt sillfiske i Skagerrak/Kattegatt detta är nu utflyttat till Nordsjön.
Den tobis som fångas i Nordsjön levereras till beredningsanläggningar i Danmark.
- Hur påverkas det pelagiska fisket av klimatförändringar?
Klimatförändringarna påverkar haven på flera sätt; exempelvis genom ökad vattentemperatur, försurning av haven, utsötning av ytvattnet genom ökad nederbörd och lägre syrenivåer (REF1) . I takt med ökande havstemperaturer drar sig fiskar som föredrar kallare vatten längre mot polerna och får ett minskat livsutrymme (exempelvis torsk som inte kan leka vid vattentemperaturer högre än 10 grader), medan arter som föredrar varmare temperaturer kan breda ut sig över större områden och sprider sig allt längre norrut (bland annat makrill).
I Östersjön och Bottniska viken har temperaturerna i bottenvattnet ökat och salthalten minskat under flera decennier, vilket också bidrar till situationen med syrefria bottnar (REF2) . I dessa områden begränsas förflyttningen norrut på grund av ökande temperaturer av det utsötade vattnet som begränsar utbredningen för många marina arter som inte klarar den låga salthalten längst i norr. Om Östersjön och Bottenhavet blir markant varmare kan vissa marina arter få svårt att överleva där. (REF3). Sommaren 2024 var det rekordvarmt i Östersjön, vilket rapporterades om i media (REF4)
Tysk forskning visar att den vårlekande sillen i sydvästra Östersjön (den s.k. Rügensillen) misslyckas med sin kustnära reproduktion främst på grund att klimatet har förändrats. Högre temperaturer har lett till att leken har förskjutits så att den sker tidigare. Samtidigt har tillgången till föda i form av plankton och små kräftdjur efter lekperioden minskat så att den inte finns i tillräcklig mängd för de nykläckta ynglen. (REF5 )
I Östersjön missgynnas alltså sill/strömming av stigande temperaturer, medan skarpsill och spigg gynnas. Det finns indikationer på att sill/strömming leker även under sommaren; det är oklart om det är vårlekande sill som leker senare eller höstlekande sill som leker tidigare. Det är också okänt hur detta påverkar överlevnad och tillväxt av larver och ung fisk. Klimatet påverkar även fiskens mat (djurplankton), vilket ger en indirekt påverkan på tillväxt och reproduktion för sill/strömming. (REF6 )
REF1:
European Environment Agency2023: How climate change impacts marine lifeREF2:
Kankaanpää mfl 2023 Science of the Total Environment.
Decreased surface and bottom salinity and elevated bottom temperature in the Northern Baltic Sea over the past six decades (sciencedirectassets.com)(HELCOM Baltic Sea Climate Change Fact Sheet: )
Baltic Sea Climate Change Fact Sheet: New publication shows latest scientific knowledge on climate change in the Baltic Sea – HELCOMREF3:
Strömmingen simmar mot nya vatten – en varmare och mindre salt Östersjö gör livet svårt för många nyckelarter kring Finlands kust – Inrikes – svenska.yle.fiREF4:
Värmebölja i Östersjön – expert: Grundorsaken är klimatförändringar (aftonbladet.se)REF5:
Polte mfl. 2021 Frontiers in Marine Science
(PDF) Reduced Reproductive Success of Western Baltic Herring (Clupea harengus) as a Response to Warming Winters (researchgate.net)REF6:
Cardinale mfl. 2009 Marine Ecology Progress Series. Effect of environmental variability and spawner characteristics on the recruitment of Baltic herring Clupea harengus populationsKuosa m.fl. 2017 Journal of Marine Systems. A retrospective view of the development of the Gulf of Bothnia ecosystem
- Är säl och skarv ett problem inom det pelagiska fisket?
I det småskaliga pelagiska fisket med garn utgör säl och skarv stora problem. De plundrar fisk ur redskapen och framförallt sälen river ofta stora hål i garnen när den tar för sig av fisken.
För fisket med aktiva redskap (trål och not) utgör säl och skarv inte samma problem. Eftersom redskapen dras genom vattnet istället för att lämnas stillastående under en tid är de betydligt mer säl- och skarvsäkra. Dock är det tidvis ganska vanligt i Östersjön och de södra delarna av Nordsjön att sälarna jagar fisk inne i trålen (!) och enstaka sälar kan därför fångas i trålfisket.
Utöver detta äter säl och skarv stora mängder fisk, och kan lokalt ha en påverkan på de pelagiska bestånden (REF1). På så sätt påverkar de allt pelagiskt fiske.
REF1:
LUKE 2019. The impacts of seals and cormorants experienced by Baltic Sea commercial fishersHansson mfl. 2018 ICES Journal of Marine Science. Competition for the fish - fish extraction from the Baltic Sea by huumans, aquatic mammals and birds.
OP-ICES170217 999..1008 (silverchair.com)Östman mfl. 2013 PLOSOne. Estimating competition between wildlife and humas – a case of cormorants and coastal fisheries in the Baltic Sea
- Tar förvaltningen hänsyn till storleksfördelningen på fisken?
Det internationella forskningsrådet ICES tar fram den årliga rådgivningen för kommersiellt fiskade arter, som ligger till grund för förvaltningsbeslut om hur mycket som hållbart kan fiskas av varje art. Rådgivningen om hur mycket som hållbart kan fiskas baseras på en vetenskaplig beståndsanalys, som i sin tur byggs upp av en omfattande datainsamling. Data kommer från vetenskapliga provfisken, från observatörer ombord på de kommersiella fartygen och från prover som skickats in från de kommersiella fartygen till forskningsinstituten för analyser.
Bland de data som används i analysen ingår ålders- och storleksfördelning för beståndet som helhet och för den fisk som fångas. Storlek vid könsmognad, andel könsmogna individer, naturlig dödlighet och rekrytering är också viktiga faktorer i beståndsanalysen. Genom att kvotsättningen och rådgivningen baseras på denna typ av data tar förvaltningen hänsyn till storleksfördelningen på fisken.
- Vad skiljer en skarpsill från en sill?
Skarpsillen (Latin Sprattus sprattus) tillhör samma grupp av fiskar som sillen, så arterna är släkt med varandra. Skarpsillen blir inte lika stor som en sill kan bli och har skarpa fjäll på buken vilket gett den dess andra namn, vassbuk (som också är det finlandssvenska namnet på skarpsill).
- Vad betyder pelagisk/Vad är pelagisk fisk?
I havet skiljer man på ”pelagisk” som innebär något i den fria vattenmassan och ”demersal” som är något på eller näta botten.
Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling.
- Är det bara stora fartyg som fiskar i Östersjön?
Nej. Av SPF:s ca 30 medlemsfartyg som fiskar i olika delar av Östersjön är 11 stycken under 12 meter långa och fiskar på kustkvot, 8 stycken mellan 12-24 meter långa och 11 stycken över 24 meter långa.
- Hur sätts kvoterna?
Kvoterna fastställs inom EU eller i förhandlingar med andra länder, t.ex. Norge, Storbritannien och Island. Besluten baseras på årlig vetenskaplig rådgivning från det Internationella havsforskningsrådet ICES för varje fiskbestånd.
Varje land har sedan en fast andel av respektive fiskekvot. De svenska kvoterna fördelas ut till fartygen på olika sätt beroende på vilken art och vilket område de berör.
- Hur mycket sill fångar svenskt yrkesfiske?
Mängden sill som får fångas av yrkesfisket baseras på årliga kvoter som i sin tur grundas på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Fiskekvoterna varierar i storlek från år till år beroende på hur forskarna bedömer fiskbeståndens status. I tabellen framgår hur kvoterna för sill fångad i olika havsområden har utvecklats över den senaste tioårsperioden. Fisket efter sill har följt kvoterna mycket väl.
Tabell från Stiftelsens hemsida: Svenska sillkvoter (ton) per område och år.