Swedish Pelagic Federation Producentorganisation (SPF) företräder samtliga svenska fiskefartyg över 12 meters längd inom det pelagiska fisket efter bl.a. sill, skarpsill, tobis och makrill i Atlanten, Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön samt ett antal fartyg mindre än 12 meter som fiskar kustnära längs Västkusten respektive i Östersjön med trål, krok och garn. Våra medlemmar står varje år för ca 90% av den totala fiskade volymen i Sverige.
SPF delar Naturvårdsverkets syn att det finns stort behov av att skapa en adaptiv och ekosystembaserad förvaltning av säl och skarv och att bland annat förhindra att dessa orsakar yrkesfisket allvarlig skada. SPF anser dock att de föreslagna nivåerna för skydds- och licensjakt är otillräckliga för att nå detta mål.
Situationen i första hand i Östersjön är allvarlig, med en alltför stor sälstam som både tär på fiskresursen genom predation och som också sprider parasiter som negativt påverkar fiskens kondition. Systemet är ur balans och målsättningen att sälstammarna ska nå carrying capacity (d.v.s. fri tillväxt tills de dör av svält och sjukdom) för att nå god ekologisk status är fullkomligt orimlig. Det är av yttersta vikt att skyndsamt hantera problemen orsakade av säl och skarv.
För våra småskaliga medlemmar som fiskar med passiva redskap är påverkan av säl omfattande och negativ. Sälen orsakar omfattande skador på fångster och redskap med inkomstbortfall och ett stort extra arbete med att laga och ersätta skadade redskap som resultat. För det pelagiska fisket med aktiva redskap rör sig den negativa påverkan från säl om konkurrens om sälens effekt på fiskbestånden, i första hand sill/strömming och skarpsill, genom predation och parasiter. Det är oklart hur sälen bidrar till situationen med småväxt och dåligt växande fisk.
SPF menar att det finns ett stort behov att skyndsamt reducera sälstammen av i första hand gråsäl kraftigt för att försöka återskapa balans i ekosystemet i Östersjön. Det rör sig alltså om behov av en årlig avskjutning av gråsäl som överstiger rekryteringen för att populationen ska börja minska. Naturvårdsverkets förslag om minskad jakt för 2024 går stick i stäv med detta behov. För såväl landlevande rovdjur och stort klövvilt har myndigheterna en tydlig och aktiv förvaltning av bestånden för att minimera skador på både skog, grödor och lantbruksdjur. SPF efterlyser samma angreppssätt för sälstammar.
SPF anser vidare att säljakten ska utformas så att jägarna ges bästa möjliga förutsättningar för att kunna bedriva en så effektiv och human jakt som möjligt. SPF kan inte bedöma huruvida de föreslagna jakttiderna ger dessa förutsättningar utan hänvisar till synpunkter från dem som bedriver säljakten.
SPF anser att hänvisningen till andra lämpliga lösningar för att förebygga sälskador på fångst och redskap inte är relevant i den situation vi har med en alltför stor stam av gråsäl och knappt något yrkesfiske med passiva redskap kvar i de områden där det är mycket säl.
SPF anser att utvärdering av jakten och dess effekter av denna behöver ta stor hänsyn till hur jaktens syfte uppfylls, dvs att ”förhindra allvarlig skada på fiske, fiskodlingar, vid utsättningsplatser för fisk och fredningsplatser för fisk”. Vi anser att detta mål inte nås och att jakten därför behöver effektiviseras och en noggrann analys göras av varför antalet fällda sälar under måna år legat under det tillåtna. Finns det ytterligare åtgärder som myndigheten kan vidta för att underlätta jakten?
SPF är av den starka åsikten att Sverige skyndsamt ska driva på inom EU för att möjliggöra handel med sälprodukter. Detta är en absolut förutsättning för ett hållbart nyttjande av resursen så att den inte behöver destrueras vilket idag är fallet.
Om ni har några frågor kopplat till vårt samrådsyttrande är ni välkomna att kontakta oss.
Vänliga hälsningar
Malin Skog, SPF
Tel: 0731-508 708
Malin.Skog@pelagic.se