Meny
Swedish Pelagic Federation producentorganisation (SPF) företräder det pelagiska fisket efter bl.a. sill, skarpsill, tobis och makrill i Bottenhavet, Bottenviken, Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Atlanten. Vi har medlemmar med fartyg från 5 till över 60 meter som fiskar med pelagisk trål, not, krok och garn. Våra medlemmar står varje år för ca 90% av den totala fiskade volymen i Sverige. Vi tackar för möjligheten att lämna synpunkter i detta samråd.
Sammanfattning
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått i uppdrag att ta fram en havsplan som ökar möjligheterna för havsbaserad vindkraft från 30 till 120 TWh. HaV har remitterat ett förslag som innebär en omfattande överplanering och osäkerhet kring vilka energiområden som kommer realiseras.
SPF anser att processen för framtagande av förslaget har varit förhastad och saknar tillräcklig förankring hos de aktörer som idag är verksamma på havet. SPF anser också att den svenska systemet med öppen dörr för vindkraftexploatering undergräver förtroendet för och vikten av havsplaneringen. SPF är också mycket kritiska mot att viktiga underlag så som konsekvensanalysen för yrkesfisket och SMHI:s rapport på påverkan på hydrologiska förhållanden inte fanns på plats när remisstiden för de flesta aktörer löpte ut i slutet av sommaren. Dessa aktörer har därför yttrat sig om ett inkomplett underlag.
Det pelagiska fisket påverkas av havbaserad vindkraft dels genom en direkt konkurrens om ytor i havet där energiområden föreslås inom viktiga fiskeområden, och dels genom en möjlig negativ påverkan på de fiskbestånd våra medlemmar är beroende av. Pelagiskt fiske kommer med all sannolikhet inte kunna bedrivas inom vindkraftområden, varken med fasta eller flytande fundament. Samexistens med vindkraft är alltså en omöjlighet.
Det pelagiska fisket omfattas endast i mycket liten utsträckning av riksintresseområden. På grund av det pelagiska fiskets geografiskt spridda natur har det varit svårt att täcka med riksintresseområden. SPF upplever att Hav har tagit mycket liten hänsyn till det pelagiska fiskets bedrivande i sina förslag. SPF ställer sig kritiska till flera av de föreslagna energiområdena då dessa sammanfaller med viktiga fiskeområden eller lekområden för fisk. I vissa områden föreslår vi mindre justeringar för att minimera konflikten med och negativ påverkan på yrkesfisket. Några energiområden har vi inga synpunkter på utifrån fiskets bedrivande.
SPF anser att HaV i sin konsekvensanalys underskattar både den negativa ekonomiska påverkan på yrkesfisket (samt relaterad verksamhet på land) och den möjliga negativa påverkan på hydrografiska förhållanden, miljö och fiskbestånd. SPF anser att detta är allvarligt och mycket oroande.
SPF håller inte med HaV:s analys att påverkan på det pelagiska yrkesfisket i Östersjön och Bottenhavet förväntas bli låg. SPF anser att analysen är felaktig, och inte tar hänsyn till bland annat hur regionalkvotsfartygen påverkas och att det i vissa havsområden endast är ett fåtal fartyg som fiskar och påverkan på företags/fartygsnivå därmed kan bli orimligt stor.
SPF anser att konsekvenserna för yrkesfisket av de föreslagna havsplanerna blir orimligt höga om planerade energiområden förverkligas. SPF lyfter i genomgången av de föreslagna energiområdena möjligheter att minska konflikten med och den negativa påverkan på yrkesfisket genom relativt små förändringar i vissa av områdena. Andra områden anser vi dock är helt oacceptabla sett till deras negativa inverkan på fiskets bedrivande.
Vidare anser vi att havsplanens konsekvensbeskrivning, utöver fisket även saknar analys och redogörelse av förslagets förväntade påverkan på beredningsföretag, logistik och annan verksamhet kopplad till fisket, liksom vilken inverkan förslaget kan få på hamnar, kulturmiljö, livsmedelsförsörjning och beredskap.
Utöver detta lyfter SPF allvarlig kritik mot HaV:s redogörelse för möjliga miljökonsekvenser av förslaget till havsplaner. SPF är djupt oroade och anser att det finns risk att den havsbaserade vindkraften kan få en storskalig påverkan på hydrografiska förhållanden, bottenmiljö och fiskbestånd och att kunskapsläget kring dessa frågor inte understödjer de slutsatser som HaV kommer fram till. SPF anser att HaV inte tagit hänsyn till de synpunkter vi lyft i föregående samråd kring dessa frågor. Om vindkraften får en negativ påverkan på fiskebestånden i sig (till exempel genom att negativt påverka fiskens reproduktion eller migration) kan detta få oöverskådlig miljömässiga och ekonomiska konsekvenser!
Vi inleder med generella kommentarer, följt av kommentarer kopplat till konsekvenser för yrkesfisket och därefter generell miljöpåverkan. Vi avslutar med en genomgång av samtliga föreslagna energiområden och hur dessa kommer påverka våra medlemmars pelagiska fiske.
Vad gäller de tre planalternativ som HaV lyfter i konsekvensbeskrivningen har SPF i detta yttrande endast kommenterat planalternativ 1, då de andra ses som rent hypotetiska förslag. Dock utgör varken planalternativ 2 eller 3 ett bra förslag sett till det pelagiska fiskets intressen, utan det kvarstår stora intressekonflikter med energiområdena i båda dessa alternativ.
Där så är relevant hänvisar vi till styckesnumrering i de två huvuddokumenten i remissen; Havsplaner respektive Konsekvensbeskrivning. Flera av våra synpunkter är på en mer generell nivå eller refererar till text från flera olika delar av remissen och där saknas styckeshänvisningar.
Process
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått i uppdrag att ta fram en havsplan som ökar möjligheterna för havsbaserad vindkraft från 30 till 120 TWh. Genom detta uppdrag har det redan på förhand fattats ett politiskt beslut som betyder att andra intressen, såväl miljömässiga som näringslivsmässiga, kan behöva åsidosättas för att möjliggöra en storskalig vindkraftexploatering till havs. SPF anser att dessa politiska beslut är synnerligen olyckliga då de kan få långtgående konsekvenser för både havsmiljön och för de näringar som idag verkar i utpekade områden.
SPF anser också att processen i Sverige är bakvänd, där man i en icke-bindande havsplanering nu ska peka ut områden lämpliga för vindkraft först efter att ett mycket stort antal vindkraftsprojekteringar redan har påbörjats. Dessa områden där det redan pågår projektering i olika skeden för att etablera vindkraft verkar i mycket stor utsträckning ha legat till grund för Energimyndighetens underlag om lämpliga områden för vindkraft, vilket i sin tur endast med mindre ändringar avspeglas i förslaget till havsplan som nu är ute på remiss. D.v.s. att havsplanerna upplevs i väldigt stor utsträckning anpassa sig efter vindkraftsbolagens pågående processer snarare än att göra en egen bedömning av var vindkraft utifrån konkurrens med andra verksamheter samt påverkan på miljön är minst olämplig. Som exempel kan nämnas att det endast är ett fåtal av alla de föreslagna energiområden som nu pekas ut i havsplanen där det i dagsläget inte redan pågår ansökningar av en eller flera planerade vindkraftsetableringar. SPF anser att detta är ett anmärkningsvärt och oroväckande sammanträffande vilket minskar tilliten till processen, till HaV:s myndighetsroll samt till det framtagna förslaget.
Vidare anser SPF att processen för framtagandet av de reviderade havsplanerna har varit betydligt mindre öppen och transparent än den process som föregick de nu beslutade havsplanerna. I den tidigare processen fanns stort fokus på att samla olika intressenter och skapa förståelse för varandras behov, men detta har helt saknats i nuvarande process som mer upplevs ha bedrivits inom respektive myndighets stuprörsfokus.
Slutligen anser SPF att det är synnerligen anmärkningsvärt att yttranden om havsplanerna och deras konsekvenser skulle lämnas in innan viktiga underlag (som från SMHI och AgriFood) fanns på plats för granskning, dvs dessa inkom till HaV efter att ordinarie samrådstid gick ut. Yrkesfisket och ett fåtal andra aktörer fick anstånd med sina yttranden för att kunna invänta dessa underlag, men de flesta aktörer har yttrat sig baserat på ett ofullständigt kunskapsunderlag, vilket vi är djupt kritiska till. HaV hänvisar inte heller i sammanfattningen till att det ska inkomma en särskild konsekvensanalys för yrkesfisket, vilket kan innebära att många remissinstanser kanske inte ens var medvetna om att en sådan skulle tas fram.
Under 1.4. Vision och mål i huvuddokumentet anger HaV att ett av målen för havsplaneringen är ”Skapa förutsättningar för ett hållbart yrkesfiske. Havsplanerna ska bidra till ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske inom ramen för en ekosystembaserad förvaltning som inkluderar hänsyn till viktiga livsmiljöer både för fisk och för andra arter. Väl förvaltade fiskbestånd och livsmiljöer för fisk är en förutsättning för ett hållbart och konkurrenskraftigt yrkesfiske.” SPF anser att myndigheten kraftigt har misslyckats med att nå denna målsättning, sett till konsekvensanalysen för yrkesfisket som visar på allvarliga negativa konsekvenser. SPF ser dock ingen analys av hur myndigheten anser att de egna målsättningarna uppnås.
Vidare skriver Hav i Kap 6 i huvuddokumentet (Innebörd och konsekvenser) att ”Ambitionen har varit att minska framtida negativa påverkan på yrkesfisket från etablering av havsbaserad vindkraft. I ett område i Västerhavet och fyra områden i Östersjön föreslås emellertid att vindbruk ges företräde framför yrkesfiske. Företräde för vindbruk ges där förhållanden endast medger flytande fundament för vindkraftsturbinerna eller där riksintresseanspråket avser pelagiskt fiske med aktiva redskap.” Sett till konsekvensbeskrivningen för yrkesfisket kan SPF konstatera att denna ambition helt misslyckas med det förslag till havsplaner som nu ligger på bordet. SPF vill särskilt kraftfullt protestera mot att det pelagiska fiskets intressen uttryckligen åsidosätts på detta sätt utan någon närmare motivering.
Havsplanerna innebär en omfattande överplanering av områden för havsbaserad vindkraft. HaV:s uppskattning är att cirka 40 procent av den sammanlagda ytan angiven i områden för energiutvinning och utredningsområde energiutvinning behöver tas i anspråk för att nå sammanlagt 120 TWh årlig elproduktion i de tre havsplaneområdena. Den stora överplaneringen innebär en extremt stor osäkerhet i de föreslagna havsplanerna kring vilka och hur många energiområden som i verkligheten kan komma att tas i anspråk, samt i hur stor grad. En stor brist i havsplanerna är att ingen bedömning har kunnat göras av totalförsvarets intressen på havsplanernivå, vilket innebär en stor osäkerhet kring vilka energiområden som kan vara godtagbara utifrån Försvarets intressen. Detta kan också medföra att stora delar av havsplanearbetet har varit ett förgävesarbete. Havsplanen är endast vägledande, vilket gör att framtida energiområden kan etableras på andra platser än de utpekade och energientreprenörer kan fortsätta ansöka om vindkraftparker i princip överallt. SPF anser att detta är en stor svaghet i det svenska havsplanesystemet och efterfrågar en mer styrande planering.
Pelagiskt fiske med trål och not är en utrymmeskrävande verksamhet som SPF i nuläget bedömer inte kan samexistera med marina vindkraftverk. De stora fartygen kan med vajer och trål på släp utgöra ett ekipage som är över en kilometer långt och väga hundratals ton när trålen är full med fisk. Att väja eller stoppa för ett vindkraftverk t.ex. vid dåligt väder är omöjligt. En vindkraftpark, framförallt med flytande fundament där insnärjningsrisken för ett släpande redskap i förtöjningarna är hög, är därför för våra medlemmar att se som ett helt stängt område där fiske över huvud taget inte kan bedrivas. Vi känner inte till några vindkraftparker i Nordeuropa idag där det är tillåtet att fiska med aktiva redskap. Vi ser därför samtliga föreslagna energiområden i havsplanerna som helt stängda för pelagiskt fiske.
HaV skriver att ”Användning yrkesfiske baseras huvudsakligen på riksintresseanspråk avseende fångstområden.” Vidare skriver HaV ”Yrkesfiske bedrivs även i andra områden och vid tillståndsprövning är det därför viktigt att söka uppdaterad information om fisket i det aktuella området.” SPF vill särskilt understryka det senare, det vill säga att långt ifrån alla viktiga fångstområden omfattas av de utpekade riksintresseområdena. Detta gäller i synnerhet för det geografiskt utspridda pelagiska fisket som endast till en liten del har fångstområden som omfattas av riksintresseområden. Det pelagiska fisket är till sin natur dynamiskt och följer fiskens vandringar och ansamlingar som ser olika ut från år till år. Utbredningen av olika fiskarter kan också förändras till följd av klimatförändringar. Fisket påverkas även av kvoter som går upp och ned. Det pelagiska fisket har därför stora behov av att vara rörligt och kunna förflytta sig dit fisken ansamlar sig och det kräver stora ytor som är möjliga att fiska på. För detta fiske är det särskilt relevant att göra en särskild bedömning av de kumulativa effekterna av de begränsningar av fiskets bedrivande som havsplanens förslag till energiområden medför. I flera fall föreslår HaV inskränkningar av riksintresseområden för yrkesfiske. SPF menar att detta ska förenas med en särskild analys av den föreslagna förändringen.
På flera ställen i konsekvensbeskrivningen skriver HaV att ”den faktiska påverkan beror på möjligheter till samexistens, anpassningar såsom utformning av vindkraftsparker eller av yrkesfisket, rumsligt eller avseende fiskemetoder.” HaV konstaterar också att för pelagiskt fiske ser man inga möjligheter till samexistens med vindkraft. Det är oklart vilka möjligheter myndigheten ser för demersalt fiske. SPF ifrågasätter mot denna bakgrund skrivningar om samexistens och anpassningar mellan yrkesfisket och vindkraft och menar att detta ger en falsk bild av en lägre påverkan på yrkesfisket. Konsekvensbedömningen bör utgå från ett worst case scenario, dvs att ingen samexistens är möjlig.
Brister i den ekonomiska analysen av konsekvenser på yrkesfisket
– Generella kommentarer kring den ekonomiska analysen
HaV:s slutsats för det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet i konsekvensanalysen/MKB är ”Sett till omfattningen av aktuellt fiske bedöms potentiell påverkan på fisket i områdena vara relativt liten/relativt marginell sett till det totala fisket för aktuell fiskesegment” SPF kan inte hålla med om denna slutsats. SPF anser att det finns brister i den ekonomiska konsekvensanalysen.
När bedömningen görs område för område blir påverkan av vart och ett relativt liten, särskilt sett till hela det svenska fisket i aktuellt havsområde. För yrkesfisket måste dock en sammantagen bedömning av fortsatta fiskemöjligheter göras sett till hela havsplanen och då blir påverkan allt annat än marginell!
Man behöver också göra en betydligt mer djupgående analys på företagsnivå. Det svenska pelagiska fisket i Östersjön, och i ännu större utsträckning Bottenhavet, bedrivs av ett ytterst begränsat antal fartyg. En handfull av dessa är regionala Östersjöfartyg som inte har möjlighet att fiska någon annanstans och som generellt har små ekonomiska marginaler. För dessa fartyg kan även små förändringar i möjligheterna att bedriva sitt fiske kan vara avgörande för deras framtid och om fisket kan fortsätta eller företaget behöver upphöra eller i värsta fall försättas i konkurs. För Bottenhavet rör det sig i dagsläget om ca fem svenska fartyg som fiskar, varav ett regionalfartyg endast fiskar i detta område, och den ekonomiska påverkan på företagsnivå kan därför bli betydande.
Vi ifrågasätter den ekonomiska analysen (Agrifood rapport 2024:2) när den gör gällande att det endast skulle vara åtta svenska pelagiska fartyg som de senaste tio åren haft fiske inom de områden som nu utpekas som föreslagna energiområden. Vi anser att denna siffra låter orimligt låg, och vår egen analys och samtal med våra medlemmar ger vis handen att en mer rimlig siffra snarare skulle röra sig om runt det dubbla antalet pelagiska fartyg som fiskat i eller i mycket nära anslutning till dessa områden och vars fiske berörs av dessa. Här behöver man ha i åtanke att det pelagiska fisket är variabelt och fiskar man ett år precis utanför ett av energiområdena kan fisket året därpå istället hamna innanför.
Vidare anser vi att det inte blir rättvisande att jämföra fisket som påverkas av de föreslagna energiområdena med hela det pelagiska fisket inom havsområdet. Vissa av de föreslagna energiområdena drabbar specifikt det regionala och lokala fisket, och det blir särskilt missvisande att jämföra värden för detta fiske med hela det mer storskaliga segmentet inom det pelagiska fisket.
Här blir det en stor skillnad i jämförelsen för det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet jämfört med det demersala fisket efter räka och kräfta i Västerhavet. I stort sett hela det svenska demersala fisket i Västerhavet sker i svensk zon. Därför utgör totalvärdet en bra jämförelse för vikten av de utpekade energiområdena för påverkan på det demersala fisket av räka och kräfta. Däremot bedrivs det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet i stor utsträckning även i andra länders ekonomiska zon. SPF anser att det procentuella värdet av fisket som påverkas av de föreslagna energiområdena borde vara en andel av det svenska pelagiska fisket inom svensk ekonomisk zon, inte an andel av värdet för hela havsområdet inklusive andra länders ekonomiska zoner. Detta är extra viktigt med tanke på att Agrifood själva lyfter att landningsvärdena i deras rapport inte ska ses som den absoluta sanningen, utan mer syftar till att illustrera relativa skillnader mellan t.ex. olika fisken och olika kommuner. För att dessa ska vara jämförbara med varandra bör de naturligtvis baseras på så lika antaganden som möjligt, vilket i nuläget alltså inte är fallet.
Modellen för räkfisket (Agrifood rapport 2004:2) visar egentligen bara att modellen i sig är oerhört känslig för vilka antaganden som görs och att de värden som stoppas in i modellen i stor utsträckning kommer påverka de resultat och värden som kommer ut ur den. SPF anser därför inte att modellen tillför någon ytterligare information om påverkan på fisket och kommenterar den inte ytterligare.
– Bedömning av påverkan – osäkerheter
HaV anger på flera ställen i konsekvensbeskrivningen i beskrivningen av yrkesfisket samt i metodbeskrivningen (Kap. 8) att ”Bedömning av påverkan på yrkesfisket innefattar en rad osäkerheter, exempelvis geografisk fördelning av fiskeaktivitet och faktiska rörelsemönster, exempelvis hur tråldrag rumsligt sker i planområdet.” SPF anser att detta är synnerligen anmärkningsvärt, då HaV själva ansvarar för historiska underlag som i detalj visar fiskets bedrivande i from av VMS- och AIS-data, loggboksuppgifter, landningsdeklarationer och kontrollrapporter. SPF menar att HaV själva borde ha tillsett att man har ett fullgott och tillförlitligt underlag för att på ett adekvat sätt kunna visualisera fiskets geografiska bedrivande samt bedöma hur det påverkas av förslagen i havsplanen. Kring dessa aspekter ska det rimligen inte kunna råda någon som helst osäkerhet från myndigheten!
– Bedömning av påverkan – utländskt fiske
Utländskt fiske bedrivs i svenska vatten, och danska och finska fartyg har tillträde till hela det svenska territorialhavet (liksom svenska fartyg har i danska respektive finska vatten). HaV konstaterar också att det sker ett omfattande utländskt fiske i svenska vatten och att ”den samlade potentiella påverkan på yrkesfisket är sammantaget därför betydligt högre, än om bara ser till svenskt yrkesfiske i planområdet”. SPF anser att Hav därför i en analys av påverkan på yrkesfisket utöver påverkan på svenska fiskefartyg även ska ange den totala påverkan på allt fiske i svenska vatten.
– Tråldrag – fiskets geografiska bedrivande3
Punkterna i varje tråldrag, från start till slut, hör samman och bryter man tråldraget rent geografiskt kommer inte endast den del av tråldraget som faller inom det planerade vindkraftområdet försvinna, utan hela tråldraget, och därmed hela värdet för detta. Tråldraget har alltså endast ett värde när det är obrutet. I undantagsfall kan delar av tråldraget, om en stor och sammanhängande del av detta finns utanför energiområdet, fortfarande genomföras på ett sätt som är ekonomiskt försvarbart, men i många fall är tråldragets värde helt förknippat med att det är obrutet och inte behöver kortas av.
Exempel från Norge visar att anläggandet av vindkraftparken Hywind Tampen fick en betydligt större påverkan på fiskemönster än att fisket inom själva parkområdet omöjliggjordes.
Figur: Fiskemönster i och omkring området för den norska vindkraftparken Hywind Tampen innan den byggdes (2014) samt efter att den byggdes (2023). Figur från Fiskeridirektoratet, presentation vid Nordic conference on co-location of marine industries, Malmö 25-26 2024. Nordic Conference on co-location of marine industries.pdf (landsbygdsnatverket.se) Ladda ner PDF
– Effekter på företagsnivå
Påverkan på det enskilda fiskeföretaget kan i många fall vara stor. Analysen av Agrifood visar att det finns pelagiska företag där mellan 20-60% av landningsvärdena påverkas av de planerade energiområdena, och demersala fiskeföretag med ännu högre påverkan. Det är oklart om dessa företag har möjlighet att fiska motsvarande volymer och arter i områden utanför energiområdena, och om detta fiske kommer bli lika lönsamt som det som bedrivs idag.
Vidare saknas det en diskussion kring vilka ekonomiska marginaler denna typ av fiskeföretag har, dvs om företagen sannolikt kan förväntas klara av att deras landningsvärden påverkas negativt.
Varje fiskeföretag har en egen sammansättning av arter/kvoter som fiskas under olika delar av året och alla dessa delar bidrar och är viktiga sett till företagets sammanlagda ekonomi. För de flesta fiskeföretag är det viktigt med flera ben att stå på. Men, om exempelvis 10–15% av inkomsterna inom ett fiske skulle försvinna för ett företag på grund av etableringen av havsbaserad vindkraft i ett av de områden som HaV föreslår kan detta resultera i att företaget går omkull. Konsekvenserna av det förlorade fisket kan alltså bli att enskilda företag inte längre kan bedriva ett ekonomiskt hållbart fiske och därmed tvingas i konkurs eller på annat sätt upphöra med sin verksamhet.
– Regionala och samhällsekonomiska effekter samt påverkan på livsmedelberedskap
HaV konstaterar i konsekvensanalysen att ”Påverkan av yrkesfiske kan även påverka verksamhet och värdekedjor beroende av marina resurser, samt annan verksamhet och anläggningar för landning och beredning av fiskeresurser. Detta innefattar exempelvis hamnverksamhet av lokalt och regionalt intresse i planområdet, samt samhällsviktiga funktioner relaterade till livsmedelsförsörjning, kategori primärproduktion.” Detta är oerhört viktigt, men det är samtidigt väldigt otydligt vilken hänsyn som sedan tas till denna påverkan i havsplanen??
Om vindkraftsetablering enligt Havsplanerna skulle resultera i att fiskeföretag påverkas negativt och går i konkurs kan detta få betydligt större ringar på vattnet än de tragiska konsekvenserna för det enskilda företaget. Det skulle exempelvis innebära minskade landningar av havskräfta, fisk och Nordhavsräka med ytterligare negativ påverkan för senare försäljningsled såväl som för konsumenten. Utöver detta kan fiskeföretag som försvinner innebära att hela hamnar, där det i vissa fall endast är ett fåtal aktiva fiskefartyg helt kan förlora sitt aktiva yrkesfiske, vilket både påverkar hamnens användning, övrig infrastruktur och viktiga kulturhistoriska värden. Både kustnära fiske och fiske längre ut till havs har bedrivits under många generationer, detta är traditionella yrken och en stor och viktig del av kustsamhällenas historia. HaV noterar också i MKB att ”En negativ påverkan på yrkesfisket kan ge en indirekt negativ påverkan på kulturmiljö i hamnar och fiskelägen längs kusten om fiskeföretag försvinner.” Utöver detta finns också risken att stor kunskap och erfarenhet om havsmiljön på detaljerad lokal nivå försvinner i takt med att yrkesfiskare försvinner. Agrifood lyfter i sin rapport fiskets roll som informella miljöövervakare som ofta är de första som upptäcker och kan slå larm vid allvarliga miljöproblem.
Logistiken för yrkesfisket i form av koordinerade transporter till fiskauktionerna kan påverkas negativt om den landade volymen i en viss hamn blir för liten för att ekonomiskt motivera denna, vilket kan ha en allvarlig påverkan på möjligheten för kvarvarande fiskare i hamnen att sälja sin fisk. Även svensk livsmedelsproduktion, självförsörjning och livsmedelsberedskap äventyras i förlängningen när fiskeflottan minskar och hamnar tas ur bruk. Den negativa spiralen med allt färre svenska fiskberedningsindustrier och möjlighet att landa och förädla svenskfångad fisk och skaldjur riskerar att fortsätta och eventuellt förstärkas. Påbörjade satsningar för att utveckla svensk fiskberedningsindustri och öka landningarna riskerar att gå om intet.
HaV skriver i konsekvensbeskrivningen att ”Livsmedelsförsörjning klassificeras som viktig samhällsfunktion av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), där fiske ingår som funktion primärproduktion och avser förmågan till animalieproduktion samt primärproduktion av foder.” Däremot görs inte någon hänvisning till Livsmedelsstrategin och inte heller någon analys av hur havsplaneringen kan inverka på denna eller på livsmedelsförsörjning och beredskap.
Vidare kan man i konsekvensbeskrivningen läsa att ”Hamnverksamhet är betydande för att upprätthålla yrkesfiskets verksamhet och utgör riksintresseanspråk för yrkesfisket. Hamnverksamhet är ett kommunalt intresse. Yrkesfisket har även betydelse för andra kommunala intressen såsom sysselsättning, möjlighet att bo och arbeta i kustsamhällen, kulturella och sociala värden, lokal identitet, turism och besöksnäring, samt bevarande av fisket för framtiden”. Däremot framgår det inte på något ställe i konsekvensbeskrivningen hur dessa aspekter tas om hand av havsplaneringen.
Havsplanens konsekvensbeskrivning saknar analys och redogörelse av förslagets förväntade påverkan på beredningsföretag och annan verksamhet kopplad till fisket, hamnar, kulturmiljö, livsmedelsförsörjning och beredskap. Detta anser vi är en mycket allvarlig brist som måste åtgärdas.
– Risk för effekter på fiskbestånd
Den ekonomiska konsekvensanalysen tar inte hänsyn till de ekonomiska riskerna kopplade till negativ beståndspåverkan av en omfattande vindkraftexploatering i havet. Som vi lyfter på annat håll i detta remissyttrande hyser vi och våra medlemmar en stor oro för möjliga negativa effekter på fisk- och skaldjursbestånden, framförallt om dessa skulle påverkas negativt i samband med reproduktion eller migrationer. Om en sådan negativ påverkan skulle bli fallet kan den negativa påverkan på miljön, men också yrkesfisket, i områden långt utanför de som pekas ut för vindkraft få oanade ekonomiska följder. Detta erkänns av Agrifood i deras rapport, men biologisk påverkan omfattas inte av denna.
HaV uttrycker i havsplanen ambitionen att fisket ska kunna bedrivas, men verkar inte ha insikt i fiskeföretagens bedrivande, vare sig när det gäller fiskeriverksamheten eller sett till företagsekonomiska förutsättningar.
HaV tar inte fullt ut hänsyn till sina egna underlag som visar på den geografiska fördelningen av landningsvärden i förhållande till de planerade energiområdena. Myndigheten menar att man ger företräde för fiske i viktiga fångstområden, men bortser fortfarande från viktiga fiskemönster och bryter dessa på ett sätt som riskerar att fisket inte kan bedrivas på ett ekonomiskt hållbart sätt.
HaV bortser i många fall i sin analys av påverkan av de planerade energiområdena ifrån ekonomiskt viktigt fiske som sker utanför riksintresseområdena, framförallt pelagiskt fiske som inte omfattas av dessa. Det pelagiska fisket till sin natur utbrett över stora ytor och tas generell inte om hand av RI-anspråken för fiske. Dessa är baserade på koncentration av landningsvärden, och för pelagiskt fiske är dessa värden mer spridda över stora ytor i Östersjön.
Det saknas i konsekvensbeskrivningen en beskrivande text om hur yrkesfisket påverkas av vindkraft enligt havsplanernas förslag, även om detta finns med som en tabell (Tabell 14). I tabell 14 saknas under driftsfasen hänvisning till påverkan på fiskbestånd med indirekt påverkan på fisket. Det bör även noteras en ökad kollisionsrisk och insnärjningsrisk/olycksrisk kopplat specifikt till fiskeredskap under driftsfasen. Vidare bör det under båda faserna anläggning och avveckling framgå att även dessa skeden kan påverka möjligheten att bedriva fiske. Vi saknar ett resonemang om att det inte är säkert att en avveckling innebär fullt återställande av miljön, så att fiske kanske inte heller är möjligt i samma utsträckning efter att parken ar avvecklad, om t.ex. fundament står kvar på botten och då fortsatt utgör hinder för fiskets bedrivande.
Vidare konstaterar HaV i konsekvensbeskrivningen för de tre planområdena att en ”förändring av yrkesfiskets bedrivande, rumsligt och i intensitet, kan innebära en förflyttning av fiskeaktivitet till andra områden eventuellt med längre körsträckor och ökade luftutsläpp, såsom växthusgaser. Det kan påverka förutsättningar för yrkesfisket om driftkostnader ökar på grund av längre sträcka och gångtid och/eller intäkterna sjunker på grund av minskad fångst.” Dock verkar analysen stanna där och myndigheten går varken vidare med något resonemang om miljöpåverkan av detta, eller kring företagsekonomisk påverkan.
– Kumulativa effekter för yrkesfisket
Slutligen anser vi att HaV behöver göra en bedömning av den kumulativa effekter på svenskt yrkesfiske av förslaget till havsplaner tillsammans med de planerade områden för energiproduktion som vi ser i våra grannländer. Den sammantagna utvecklingen av vindkraftsetableringar till havs i samtliga de nationer och havsområden där svenska
fiskare bedriver sitt fiske behöver vägas in i en fullständig ekonomisk konsekvensanalys då de tillsammans kan ge ytterst allvarliga negativa effekter på svenska yrkesfiskares möjlighet att bedriva sitt fiske.
HaV skriver i underlaget (Konsekvensbeskrivning 7.5.3) att ”Den omfattande utbyggnaden av havsbaserad vindkraft som havsplanerna vägleder om utgör ett betydande ingrepp i den svenska marina miljön. Även om havsbaserade vindkraftsparker varit i drift i över två decennier, är kunskapen om biologiska och ekologiska effekter fortfarande mycket begränsad. I nuvarande kunskapsläge saknas särskilt resultat om effekterna på lång sikt och över större geografiska områden. Givet den storskaliga utbyggnaden inte bara i Sverige utan även i grannländerna, är det just dessa storskaliga effekter som behöver utredas.” SPF anser att det är synnerligen anmärkningsvärt och oroväckande att trots dessa enorma kunskapsbrister HaV (som miljömyndighet för havsmiljön) exempelvis drar slutsatsen att havsplanerna inte får några negativa effekter på t.ex. fiskarter och fiskpopulationer.
SPF delar inte HaV:s bedömning om att det finns evidens för att havsbaserad vindkraft inte utgör ett hot mot fiskarter eller fiskpopulationer. Tvärtom har vi och våra medlemmar en rad farhågor kopplade till möjlig negativ påverkan på fisk på lokal, regional och beståndsnivå. Vi anser att alltför mycket kunskap fortfarande saknas för att kunna dra någon slutsats om positiv, neutral eller negativ påverkan av vindkraftparker på olika fiskarter och vi visar nedan på dessa kunskapsbrister. Vidare anser vi att HaV som havsmiljömyndighet borde vara väl medvetna om dessa stora kunskapsbrister och använda försiktighetsprincipen vid vägledning om utbyggnad av marin vindkraft.
Våra farhågor är kopplade till negativ påverkan av bland annat undervattensbuller/vibrationer, sedimentspridning och försämrad vattenkvalitet i den fria vattenmassan, omblandning i vattenpelaren som kan påverka salthaltsskiktning och primärproduktion av växtplankton, påverkan på strömförhållanden, elektromagnetiska fält mm. Vår främsta farhåga är kopplad till de konstanta och kroniska effekterna under den längsta fasen av vindkraftsetableringen, dvs. driftsfasen. Våra medlemmar är oroliga för märkbara effekter på bland annat födosöksbeteende, lekbeteende, migration och reproduktiv framgång för de kommersiellt viktiga arterna och/eller den föda dessa är beroende av. Detta är områden där det fortfarande saknas forskning i stor utsträckning, kanske särskilt för de pelagiska arterna. De senaste praktiska studierna i svenska vatten verkar vara kraftigt utdaterade när det gäller den teknik som nu diskuteras för framtida vindkraftsetableringar.
Våra medlemmar är djupt oroliga över utvecklingen med en omfattande och snabb utbyggnad av marin vindkraft. Vindkraften placeras ofta antingen på platser där det idag bedrivs yrkesfiske, vilket leder till en direkt konkurrens om ytor i havet, eller i områden där kommersiellt viktiga arter reproducerar sig, vilket leder till an stor oro från yrkesfiskarna för negativ påverkan på fisk- och skaldjursbestånden lokalt, regionalt och/eller på beståndsnivå om reproduktion eller andra viktiga funktioner påverkas av vindkraften.
HaV skriver i remissen (Konsekvensbeskrivning 2.2.5 Fisk och lekområden) ”Enligt den senaste syntesen av effekter av havsbaserad vindkraft på fisk är det mycket i den samlade vetenskapliga evidensen som talar för att tillförseln av vindkraftverk till havs inte utgör ett hot för fiskarter eller fiskpopulationer (Öhman, 2023).” SPF anser att HaV har fel i denna slutsats och att den vilar på en felaktig grund. Vi har i tidigare samrådsyttrande redogjort i detalj för orsakerna till vår ståndpunkt, brister i studien av Öhman (2023) samt kunskapsluckor identifierade i andra vetenskapliga studier. SPF vidhåller samtliga av dessa synpunkter men avstår från att återupprepa dem utan hänvisar till vårt föregående yttrande.
I konsekvensbeskrivningen (2.2.5 Fisk och lekområden) konstateras att ”När det gäller havsplanens vägledning om energiutvinning kan den medföra risk för negativ påverkan på fisklekområden.” Samtidigt skriver HaV att ”Risken för negativ påverkan på fisklek kan minimeras genom att anpassa anläggningstiden till lekperioder” för viktiga arter. Någon analys av hur lekbeteenden och reproduktiv framgång kan påverkas under driftsfasen görs inte. SPF anser att detta är en synnerligen allvarlig brist i HaV:s konsekvensanalys som måste åtgärdas. SPF anser också att myndigheten skjuter ifrån sig ansvaret för eventuell påverkan på lekområden till senare tillståndsprocesser istället för att göra en grundlig analys av riskerna i samband med havsplaneringen.
HaV skriver i konsekvensanalysen för Bottniska viken (3.2.5 Fisk och fisklek) att det ”finns en del överlapp mellan energiområden och lekområden främst förströmming. Lekområdenas exakta utbredning är inte alltid känd, varför närmare bedömningar behöver göras inför eventuell framtida vindkraftsetablering. Det är främst de energiområden som är belägna kustnära eller på grundare områden som har större risk att påverka strömmingslekområden.” SPF delar inte denna analys och anser att HaV inte tagit hänsyn till möjlig störning av strömmingslek på utsjögrunden i Bottenhavet, framförallt Eystrasaltbanken. SPF delar inte heller myndighetens bedömning av att effekten på lekområden är liten/marginell. SPF anser att risken för påverkan är betydligt större och ska ses som allvarlig då reproduktion är en så viktig del av fiskens livscykel, samt sett till det förhållandevis svaga beståndet av strömming i Bottenhavet och den debatt som varit kring denna.
HaV konstaterar i konsekvensanalysen att ”Inom havsplaneområde Östersjön sammanfaller flera föreslagna energiområden med kända lekområden för torsk och sill/strömming. Utbredningen av dessa lekområden är inte alltid känd i detalj, och närmare bedömningar behöver göras inför eventuell framtida vindkraftsetablering.” Därefter går man vidare med ett kort resonemang om torkslek, samt för Bottniska viken en redogörelse för påverkan på lax, men nämner utöver detta inte hur eventuell påverkan på sill/strömmingslek kan ske eller undvikas, eller kring ytterligare kunskapsinhämtning om dessa områden.
SPF anser att det är positivt att eventuell påverkan på lax och laxvandring belyses i konsekvensanalysen men också att det är en synnerligen anmärkningsvärd och ytterst allvarlig brist i konsekvensanalysen att detsamma inte görs för andra viktiga kommersiella arter så som sill/strömming, skarpsill, torsk, havskräfta och räka. SPF anser vidare att beskrivningen av potentiell negativ påverkan på fisk och fisklek samt fiskens rörelsemönster i konsekvensanalysen är synnerligen otillfredsställande, och saknar en redogörelse för hur många viktiga aspekter av en omfattande exploatering i form av vindkraft kan påverka dessa. Bland annat finns inte bullerpåverkan under driftsfas med som en faktor i sammanfattningen för påverkan på fisk, och inte heller vindkraftparkernas möjliga påverkan på omblandning/skiktning i vattnet som i sin tur kan påverka primärproduktionen och därmed hela näringsväven.
SPF:s medlemmar uttrycker en stark oro över hur befintliga vindkraftparker kan ha medfört beteendeförändringar hos fisken. I södra Östersjön har våra medlemmar över tid som vindkraftparkerna i framförallt tyska vatten blivit allt fler, noterat att sillens vandringsmönster och beteende har förändrats samt att etableringen av vindkraft på de tidigare lekgrunden i tid har sammanfallit med en mycket kraftig nedgång för hela den västra Östersjösillpopulationen (Rügensillen) och misslyckad reproduktion. Populationen av den västra Östersjösillen är nu på historiskt låga nivåer utan några större tecken till återhämtning. Fiskarna frågar sig om detta är kopplat till vindkraftsetableringar på eller nära tidigare lekplatser i området och efterfrågar en kritisk granskning och vetenskapliga undersökningar av eventuella samband från forskare och myndigheter, men inget händer. Det saknas kunskap om eventuella orsakssamband, och SPF anser att denna kunskap skyndsamt måste tas fram.
SPF anser att det i de båda dokumenten saknas en sammanhållen analys av kumulativa effekter. Vi saknar helt en analys av kumulativa effekter av den omfattanden utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige och våra grannländer på fisk och fisklek på lokal, regional och beståndsnivå. Detta anser vi är en mycket allvarlig brist i underlaget och kunskap som krävs innan några beslut kopplat till havsplanering eller havsbaserad vindkraft alls kan fattas.
HaV konstaterar i konsekvensanalysen att ”Bottenfasta fundament ger en direkt påverkan på botten omfattande den yta som det samlade fundamentet tar i anspråk. Flytande fundament kräver förankring i botten och det är dessa strukturer samt eventuellt förankringslinor/kätting som kan ha en negativ effekt på bottenmiljöer.” Däremot lyfts inte möjlig påverkan på botten i form av turbulens, ändrade strömförhållanden eller eventuell erosion kring fundamenten, vilket är påverkan som finns belagt i vetenskapliga studier (där SPF refererade till några i sitt tidigare yttrande). SPF anser att detta är en allvarlig brist i konsekvensbeskrivningen.
På flera håll i förslaget till havsplan och konsekvensanalysen lyfts också att det kan ses som en positiv effekt att vindkraftparker kan leda till ett begränsat fiske, genom ett minskat fisketryck och begränsad bottentrålning. Detta anses kunna gynna fiskresursen, bottenmiljöer och marina däggdjur. SPF anser vidhåller vår kommentar från föregående samråd att denna inställning från den myndighet som arbetar närmast med vår näring ses som ytterst onyanserad och beklaglig. Ställningstagandet från myndigheten tar inte hänsyn till att fisket är en näringsverksamhet för livsmedelsproduktion, som liksom all annan mänsklig verksamhet har ett avtryck på miljön.
6.1.1. Planktonsamhällen och pelagiska livsmiljöer
HaV:s bedömning: ingen effekt.
HaV har inte tagit någon hänsyn till de kommentarer och referenser som SPF lyft i sitt tidigare yttrande på denna punkt. Vidare motsäger myndigheten sig själva när man först konstaterar att det inte finns någon effekt och därefter att man inte vet om och vilka effekter som kan uppstå. SPF anser liksom i vårt tidigare yttrande och med hänvisning till de vetenskapliga referenser som vi då lyfte att HaV bevisligen saknar belägg för bedömningen att det inte finns någon effekt på planktonsamhällen och pelagiska livsmiljöer. SPF menar att det tvärtom finns belägg för att en sådan påverkan finns och att HaV därför måste revidera sin bedömning på denna punkt.
6.1.2. Fisk
HaV:s bedömning: ingen betydande effekt.
HaV har inte tagit någon hänsyn till de kommentarer och referenser som SPF lyft i sitt tidigare yttrande på denna punkt. SPF anser liksom i vårt tidigare yttrande och med hänvisning till de vetenskapliga referenser som vi då lyfte att HaV bevisligen saknar vetenskaplig grund för bedömningen att det inte finns någon betydande effekt på fisk på lokal, regional och beståndsnivå. SPF vidhåller tidigare kommentarer och kräver att HaV reviderar sin bedömning på denna punkt.
6.1.6 Hydrografiska förhållanden
HaV:s bedömning: bedömning uteblir
HaV konstaterar att havsplanerna bedöms ha en negativ effekt på hydrografiska förhållanden inom havsplaneområdena. Vidare skriver man att det finns risk för regionala förändringar i hydrografiska förhållanden, möjliga ändringar i vind- och strömförhållanden, påverkan på skiktning, temperatur och salinitet samt att storlek på dessa effekter samt vilka följdeffekter de kan få är oklara. Trots detta anges alltså ”bedömning uteblir” i den samlade bedömningen på denna punkt. SPF anser att detta är anmärkningsvärt, och att HaV måste ändra denna bedömningspunkt, särskilt mot bakgrund till SMHI:s rapport om hydrografiska effekter över hela havsregioner av havsbaserad vindkraft. Resultaten påverkar också bedömningen av effekter på planktonsamhället och den pelagiska livsmiljön. Vi anser också liksom i tidigare samrådsyttrande att HaV tydligt behöver motivera varför man bortser från denna fundamentala och potentiellt långtgående påverkan på miljön och ekosystemen.
6.1.7. Undervattensbuller
HaV:s bedömning: liten/marginell negativ effekt
SPF anser att kunskapsbristerna på denna punkt (som vi också lyfter i vårt tidigare yttrande) är så allvarliga att HaV saknar vetenskaplig grund för sin slutsats att påverkan är liten eller marginell.
6.1.8 Övriga effekter
Havsplanerna anses av HaV inte ha några betydande effekter vad gäller havsmiljödirektivets deskriptorer D2 Främmande arter, D5 Övergödning, D8 Koncentration och effekter av farliga ämnen samt D10 Marint skräp. Vad gäller D2 Främmande arter lyfts det ofta fram att dessa kan använda vindkraftfundament som ”stepping stones” så att vindkraftparker kan bidra till en viss ökad spridning av främmande arter. Detta behandlas inte av HaV och myndigheten tar inte heller hänsyn till detta i sin konsekvensanalys, trots att vi påpekat denna brist även i vårt föregående yttrande. Vidare när det gäller D8 Farliga ämnen bör det nämnas att anläggning av vindkraftparker (eller andra större anläggningsarbeten) i områden med syrebrist och förorenade sediment kan bidra till uppvirvling och spridning av svavelväte och miljögifter som legat begravda i sedimentet, samt en försämring av syrehalterna och vattenkvaliteten i den ovanliggande vattenmassan. Detta omnämns inte heller av HaV i deras analys.
Giftfri miljö
HaV konstaterar att sandtäkter och anläggningsarbeten för havsbaserad vindkraft kan ”bidra till förhöjd risk att miljögifter frigörs från sedimentet och tas upp av marina organismer” Samtidigt skriver myndigheten att ”Det finns dock idag inget belägg för att områdena i fråga har förhöjda halter miljögifter, varför risken anses vara marginell.” SPF anser att detta är en synnerligen anmärkningsvärt påstående av HaV som havsmiljömyndighet när det är väl känt att stora delar av framförallt Östersjöns bottnar innehåller miljögifter och föroreningar. Riskbedömningen på denna punkt måste därför vara gjort på helt felaktig grund och måste göras om. Vidare anser SPF att HaV i sin konsekvensanalys bör kommentera den kritik som ofta lyfts mot havsbaserad vindkraft vad gäller risken för frisättande av mikropartiklar, plaster mm från rotorblad genom slitage under driftsfasen. Då detta är en vanlig kritik mot havsbaserad vindkraft borde problematiken tas upp och bedömas i MKB. SPF anser att det är en allvarlig brist att så inte görs.
Säker strålmiljö & Begränsad klimatpåverkan
SPF vidhåller sina tidigare kommentarer om brister på dessa punkter. Frågan om elektromagnetisk strålning från kablar inom vindkraftparker samt kablar som leder den producerade elektriciteten till land bör tas upp i HaV:s konsekvensanalys. Det finns tydliga belägg för att denna typ av strålning kan detekteras av och påverka olika marina organismer.
Vi saknar en diskussion kopplad till de förslag i havsplanerna som kan leda till ökade klimatutsläpp på grund av längre gångväg för sjöfart samt betydligt längre gångväg och fisketid för fiskefartyg som utestängs från ordinarie fiskeplatser och därmed kan tvingas omlokalisera sitt fiske. Fiskefartygen också tvingas spendera mer tid i att söka efter fisk. Fisket riskerar genom detta att bli betydligt mindre bränsleeffektivt än idag och klimatutsläppen från fisket ökar.
HaV konstaterar att ”Sveriges marina övervakningsprogram är otillräckliga för att följa upp vindkraftens olika miljöeffekter i alla områden där havsbaserad vindkraft kan komma att etableras.” SPF vidhåller vår tidigare synpunkt att alla vindkraftparker noga måste övervakas och att data måste samlas in i god tid före en etablering samt att effekter av varje etablering måste följas under lång tid. Liknande övervakningssystem som för kärnkraftverkens recipientkontroll bör utvecklas. Övervakningen bör rimligen bekostas av vindkraftbolagen och genomföras av en oberoende part, samt tillgängliggöra data offentligt så att myndigheter, forskare och allmänhet kan ta del av dem.
Nedan ger SPF kommentarer för vart och ett av de föreslagna energiområdena i de tre havsplanerna utifrån HaV:s indelningar av havsområden och delområden samt med de beteckningar på energiområden som används i havsplanerna.
SPF anser att HaV i många områden inte tagit hänsyn till fiskets geografiska bedrivande och att myndigheten måste utgå ifrån faktiska tråldrag snarare än VMS-punkter för att korrekt kunna bedöma påverkan på yrkesfisket av de förslag man lägger.
SPF förutsätter i nuläget att pelagiskt fiske inte kommer kunna bedrivas alls inom något vindkraftområde, oavsett om parker anläggs med bottenfasta eller flytande fundament.
Nedan finns även i förekommande fall mer detaljerade kommentarer till konsekvensanalysen.
Bottenviken
I Bottenviken (ICES område 31) bedrivs i nuläget inget svenskt pelagiskt fiske. Genom klimatförändringar och höga temperaturer kan fisken förflytta sig norrut. Kombinerat med andra pågående processer (fiskeregleringar, skyddade områden mm) kan detta förändra fiskemönstren över tid.
För Bottenviken har vi inga specifika synpunkter på de föreslagna energiområdena utifrån fiskets perspektiv.
Bottenhavet
I Bottenhavet (ICES område 30) bedrivs ett omfattande pelagiskt fiske framförallt i den södra delen. Volymmässigt bedrivs fisket till ca 70–80% av finska fartyg och resterande 20-30% av svenska fartyg. Fiskeområdena täcks endast i mycket liten utsträckning av utpekade riksintresseområden för yrkesfisket vilket också tydligt framgår av HaV:s egna underlag i form av trålkartor och ekonomiska underlag. Detta har HaV inte tagit hänsyn till i sitt remitterade förslag till havsplan, utan föreslår flera energiområden som kraftigt inskrnker fiskets möjligheter i området. HaV skriver samtidigt i plandokumentet för Bottenhavet att ”Användningarna bedöms inte kunna samexistera.”
Utöver fisket finns här flera viktiga lekområden för strömming i utsjön, i första hand de stora utsjöbankarna Finngrundet och Saltbanken/Eystrasaltbanken. Då kunskap i stort sett saknas om hur strömming och dess lekbeteenden påverkas av havsbaserad vindkraft anser vi att man av försiktighetsskäl (och mot bakgrund av den svaga utvecklingen av strömmingen i område 30/31) bör undvika att exploatera dess lekområden (samt en god säkerhetsmarginal runtom dessa). Detta resonemang utvecklas på annan plats i yttrandet.
Vidare skriver HaV att energiområdens utformning i planområdet Bottniska viken till viss del har anpassats jämfört med tidigare samrådsförslag, med hänsyn till riksintresseanspråk för yrkesfisket och fiskets bedrivande i övrigt. SPF noterar detta men anser att myndigheten fortfarande inte tagit tillräcklig hänsyn till fiskes bedrivande och faktiska fiskemönster. Den sammantagna negativa påverkan på fisket är oacceptabel och drabbar ett fåtal företag.
Norra Bottenhavet & Norra kvarken:
Område B161 Nordöst Eystrasaltbanken: Här bedrivs ett litet svenskt pelagiskt fiske och ett mer omfattande finskt pelagiskt fiske som delvis går in i det utpekade områdets västra del. Här fiskas större strömming som kan säljas för konsumtion. I nuvarande remiss har den västra gränsen flyttats ännu längre västerut jämfört med föregående remiss. SPF anser att detta ökar den negativa inverkan på yrkesfisket. Om området korrigeras så att den västra gränsen för området förflyttas österut kan konflikten med fiskets bedrivande minimeras.
Området ligger delvis på en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft. Utifrån detta anser vi att området är ytterst olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Södra Bottenhavet
Område B160 Öst Eystrasaltbanken: Ett visst svenskt pelagiskt fiske och ett mer omfattande finskt pelagiskt fiske bedrivs i den sydligaste och nordligaste delen av området. Här fiskas större strömming som kan säljas för konsumtion. Området är i övrigt till 3/4 acceptabelt utifrån fiskets perspektiv (dvs gränserna i norr och söder skulle behöva justeras för att minimera konflikt med yrkesfiskets intressen).
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft. Utifrån detta anser vi att området är ytterst olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område B159 Eystrasaltbanken:
Västra delen av området överlappar ett viktigt fiskeområde för både svenskt och finskt fiske som inte omfattas av riksintresseområde för yrkesfiske. Här fiskas större strömming som kan säljas för konsumtion, och området är lämpligt för fiske till surströmmingsproduktion. Områdets västra gräns har i viss mån justerats sedan föregående remiss, men såvitt vi kan bedöma bryts fortfarande viktiga fiskemönster av den nuvarande utformningen av området. Vi kan inte acceptera att den västra delen av området pekas ut som lämplig för vindkraft. Om området korrigeras så att den västra gränsen för det förflyttas österut och undviker att bryta befintliga fiskemönster finns dock endast mycket små konflikter med fiskets bedrivande.
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft. Utifrån detta anser vi att området är ytterst olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område B142 Gretas Klackar:
Inga synpunkter på detta område utifrån fiskets perspektiv.
Område B164 Sylen (tidigare område B148 och B164 med viss justering):
Inom stora delar av området bedrivs endast sporadiskt svenskt pelagiskt fiske. En stor del av området är därför acceptabelt för fisket att peka ut för vindkraft. Däremot finns det i söder och sydost finns en överlappning med ett viktigt och intensivt fiskeområde för våra medlemmar som ligger utanför riksintresseområdet för yrkesfiske. Dessa delar kan vi inte acceptera att de pekas ut som lämpliga för vindkraft. Området måste korrigeras i denna del.
Område B149 (utr) Norr Finngrundet (samt del av tidigare B158):
Områdets nuvarande utformning överlappar med viktiga och intensiva fiskeområden för våra medlemmar som ligger utanför riksintresseområdet för yrkesfiske och området kan inte accepteras som utpekat för vindkraft. Viktiga fiskemönster bryts som även påverkar fisket i ett stort område utanför det föreslagna området. Endast i en liten del i södra änden av området (de grunda delarna som angränsar direkt mot Finngrundets östra bank) bedrivs inget fiske. Område B149 har jämfört med föregående remiss utökats, rakt i motsats med våra synpunkter att området skulle minskas för att minimera konflikten med yrkesfisket. Den negativa påverkan på yrkesfisket av området blir därmed också större.
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft. Utifrån detta anser vi att området är ytterst olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område B146 Storgrundet:
Inga synpunkter på detta område utifrån fiskets perspektiv.
Område B152 (utr) Utknallen:
Området överlappar viktiga fiskeområden med intensivt fiske både i väster och öster. Dessa omfattas inte av nuvarande riksintresseområde för yrkesfiske Om området korrigeras något (i de västligaste och ostligaste hörnen) kan vi acceptera detta område. Om området däremot inte förändras anser vi inte att det är ett acceptabelt förslag.
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område B156 (utr) Syd Finngrunden:
En stor del av detta område är mycket dåligt placerat utifrån fiskets bedrivande och området kan därmed inte accepteras som lämpligt för vindkraft. Den västligaste och norra delen överlappar ett område med intensivt fiske som ligger utanför riksintresseområdet för yrkesfiske och området utgör en synnerligen olämplig placering för vindkraft. Det kommer också påverka fisket även utanför området i och med att fiskemönster och tråldrag skärs av. Om området korrigeras till att bara omfatta den centrala och sydostliga delen av föreslagen area minimeras konflikter med fisket och denna del av området är acceptabel sett till fiskets bedrivande.
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft. Utifrån detta anser vi att området är ytterst olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Östersjön
I centrala Östersjön (ICES delområde 25–29) bedriver svenska yrkesfiskare ett omfattande pelagiskt fiske sett till både volym, värde och geografisk utbredning. Fiskeområdena täcks endast i mycket liten utsträckning av utpekade riksintresseområden för yrkesfisket vilket också tydligt framgår av HaV:s egna underlag i form av trålkartor och ekonomiska underlag. Detta har HaV inte tagit hänsyn till i sitt remitterade förslag till havsplan, utan föreslår flera energiområden som kraftigt inskränker det pelagiska fiskets möjligheter i området. Vi anser att HaV:s analyser i större utsträckning måste ta hänsyn till fiskets geografiska bedrivande (tråldrag) och värden. Fisket är variabelt över tid och beror både på kvoterna, sammansättningen av sill/strömming och skarpsill i olika områden, marknadsfaktorer, väder, vind, strömförhållanden mm. SPF:s medlemmar som fiskar pelagiskt i Östersjön spänner från 5-meters båtar som fiskar helt kustnära med garn till de större västkustfartygen som också har kvoter för exempelvis makrill och sill i norska havet och är anpassade för långa fiskeresor.
Hav skriver i konsekvensanalysen för planområdet (4.4.6 Yrkesfiske) att ”det fiske som bedöms kan påverkas är pelagiskt fiske efter sill/strömming belägna i norra Östersjön och Södra kvarken vid områdena Ö205 och Ö219, men även till viss del även områdena Ö216 och Ö279. Områden utgör dock ej riksintresseanspråk för yrkesfisket.” ”I södra havsplaneområdet påverkas främst yrkesfisket av vägledning energi i områdena Ö269, samt även till viss del även områdena Ö266 och Ö286.” SPF anser att HaV:s analys av vilka områden som är viktiga för fisket eller inte är synnerligen bristande, då vi kan peka ut betydligt fler föreslagna områden där det pelagiska fisket påverkas negativt, se nedan för detaljer per område. Vidare menar vi att ifall dessa områden är utpekade riksintresseområden eller inte spelar mindre roll, är de viktiga för fisket ska de bedömas utifrån detta faktum och inte från deras eventuella riksintressestatus. SPF menar också att Hav inte tagit hänsyn till de kommentarer som vi lämnade i föregående samråd kring vilka områden som är viktiga för fiskets bedrivande. Där det eventuellt finns en diskrepans mellan myndighetens och SPF:s bedömning om påverkan på det pelagiska fisket anser vi att myndigheten borde ha sökt dialog med oss kring underlag, analyser och bedömningar.
I södra/västra Östersjön (ICES delområde 22 och 24) har det pelagiska sillfisket varit i stort sett stängt under ett antal år på grund av den ytterst dåliga beståndssituationen för det västra sillbeståndet. Det sydvästra området är annars ett område med ett ekonomiskt mycket viktigt fiske av stor regional betydelse då det fiskas stor fin konsumtionssill där till lokala svenska beredningsindustrier i Simrishamn och Nogersund. I Öresund (ICES delområde 23) bedriver våra medlemmar inget fiske utan vi hänvisar här till synpunkter från lokala fiskare kring fiskets bedrivande. Däremot är Öresund och Bälten oerhört viktiga såväl för Östersjöns vattenomsättning som för de arter som företar vandringar till/från Nordsjön. En viktig sådan art är sillen, och detta leder till att vi även kommenterar HaV:s förslag till energiområden i Öresund utifrån denna aspekt.
Även i Östersjön finns flera viktiga lekområden för sill/strömming i utsjön, exempelvis Kopparstenarna, Klints Bank, Knolls grund, Hoburgs bank och Midsjöbankarna, samt grundområdena i utsjön utanför de polska, tyska och danska kusterna i sydväst. Då kunskap i stort sett saknas om hur sill/strömming och dess lekbeteenden påverkas av havsbaserad vindkraft och mot bakgrund av exempelvis den svaga utvecklingen av sill i ICES delområde 22-24 (västra Östersjösillen/”Rügensillen”) anser SPF att man av försiktighetsskäl bör undvika att exploatera dessa lekområden (samt en god säkerhetsmarginal runtom dessa). Detta resonemang utvecklas på annan plats i yttrandet. MKB nämner vilka energiområden som antas medföra en negativ påverkan på torsklek, samt var hänsyn behöver tas till lek- och uppväxtområden för torsk. Däremot gör man inte detsamma för sill/strömming. SPF anser att detta är en allvarlig brist i konsekvensbeskrivningen, då HaV föreslår flera energiområden som ligger på eller nära lekgrund för sill/strömming, exempelvis Ö213, Ö277, Ö256 samt Ö282.
– Norra Östersjön
Område Ö216 Sydost svenska högarna: Den sydligaste delen av området överlappar med tråldrag i fiskeområdet. Området måste korrigeras så att den södra gränsen flytas något norrut för att minimera konflikt med fisket. I övrigt är den norra delen av området acceptabelt utifrån fiskets bedrivande. Om området inte korrigeras kan vi inte acceptera att det avsätts för vindkraft.
Områden 219 Öst Nynäshamn, Ö205 Gotska Sandön och Ö279 Nordöst sjöövningsområde Sankt Olof:
Områdena överlappar med viktiga fiskeplatser för det svenska pelagiska fisket som inte omfattas av riksintresseområde för yrkesfiske och dessa energiområde är därmed olämpliga och helt oacceptabla att peka ut för vindkraft. Fisket här följer i mycket stor utsträckning djuprännorna, och det är viktigt att fiskemönstren inte skärs av för då ödeläggs hela fisket. HaV anger i underlaget att dessa områden har få konflikter, men vi vill förtydliga att det alltså finns en omfattande konflikt med yrkesfisket i dessa områden. SPF menar att Hav behöver visualisera trålmönster i området.
Områden Ö272 Nordväst Gotland och 276 Syd Nielsengrund:
Områdena är acceptabla utifrån fiskets bedrivande även om ett visst pelagiskt fiske sporadiskt bedrivs här.
Område Ö277 (utr) Syd Knolls Grund:
Området överlappar med mycket viktiga fiskeområden med ett intensivt pelagiskt fiske, som bedrivs även av små och medelstora kust- och regionalkvotsbåtar. Detta fiskeområde omfattas inte av riksintresseområdena för yrkesfiske, men ligger mellan två utpekade riksintresseområden och fiskemönstren förbinder dessa två RI-områden rakt igenom det föreslagna området Ö277. Området kan inte accepteras som lämpligt för vindkraft.
Knolls grund, som ligger precis norr om detta område, är en viktig lekplats för strömming. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft. Utifrån detta anser vi att området är ytterst olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område Ö509 (utr) Sydöst Fårösund:
Området ligger mitt i ett av de viktigaste fiskeområdena för det regionala fisket på Gotland och bryter trålmönstret helt för detta fiske. Detta fiske är relativt sett av liten ekonomisk storlek, och omfattas inte av riksintresseområdet för yrkesfiske, men fisket är trots detta av stor regional vikt och bör därmed inte försvåras. Området kan inte accepteras.
Området gränsar mot ett område viktigt för strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område Ö213 Klintfjäll:
Området behöver justeras något i både öster och väster för att minimera negativ konflikt med yrkesfiskets bedrivande. HaV har inte tagit hänsyn till trålspåren. Här bedrivs ett fiske längs med djupkurvorna, på kanterna till utsjögrundet Klints bank. Området inskränker på riksintresseområdet för yrkesfiske, men med justering av den västra gränsen för området för att minimera negativ påverkan på yrkesfisket är vi villiga att acceptera detta. Justeras inte området ställer vi oss starkt negativa till förändringen av riksintresseområdet för yrkesfisket.
Klints bank i sig är en viktig lekplats för strömming, men saknas i HaV:s konsekvens-beskrivning. Vi anser därför att konsekvensbeskrivningen ska kompletteras på denna punkt. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft. Utifrån detta anser vi att området är ytterst olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område Ö271 Syd Klintfjäll:
Området är oacceptabelt utifrån fiskets bedrivande. Området överlappar i sin helhet med viktiga fiskeområden för svenskt pelagiskt fiske och bryter viktiga trålmönster. Områdets placering påverkar därför yrkesfisket ett större omgivande område än det som framgår av plandokumentet. Vi accepterar inte justeringen av riksintresseområdet för yrkesfisket som HaV föreslår i detta område utan kräver att området ska fortsätta betecknas som RI yrkesfiske. Vi anser vidare att området är synnerligen olämpligt för en vindkraftsetablering och kan inte acceptera att detta område av sätts för vindkraft.
Område Ö273 (utr) Sydväst Hoburg (tidigare även område 501):
Området är i stort sett acceptabelt sett till fiskets bedrivande. Här bedrivs ytterst lite fiske och det finns inte några viktiga reproduktionsområden. Vi kan acceptera justeringen av riksintresseområdet för yrkesfiske som föreslås i detta område. Däremot ser områdets sydvästra gräns ut att möjligen stå i konflikt med nord-sydliga tråldrag. Om så är fallet vid en mer detaljerad analys anser vi att områdets västra gräns ska justeras något österut.
Område Ö266 Sydöst Hoburgs bank:
Området konkurrerar i sin helhet med ett viktigt fiskeområde för pelagiskt fiske utanför riksintresseområdet. Placeringen är olämplig och helt oacceptabel.
– Södra Östersjön
Område Ö256: I detta område bedrivs i stort sett inget pelagiskt fiske. Däremot är det ett historiskt mycket viktigt område för det demersala fisket efter torsk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. För detta område anger HaV att användningarna vindkraft och yrkesfiske bedöms kunna samexistera då fisket är demersalt. SPF ifrågasätter denna bedömning, men hänvisar vidare till de demersala organisationerna att kommentera denna.
Området ligger på/nära ett område som är viktigt för torsklek. Vi anser att all möjlig hänsyn behöver tas vid eventuella anläggningsarbeten för att inte störa eller negativt påverka torskens lek.
Område Ö269.
Området omfattas inte av riksintresseområdet för yrkesfiske, men är trots detta mycket viktigt för pelagiskt fiske vissa perioder på året, fokuserat på sill och skarpsill för konsumtion som bereds av lokal beredningsindustri. Området är även historiskt mycket viktigt för det demersala fisket efter torsk. Baserat på båda dessa fisken anser vi att det är en helt oacceptabel placering av havsbaserad vindkraft.
Området ligger på/nära ett område som är viktigt för torsklek. Vi anser att all möjlig hänsyn behöver tas vid eventuella anläggningsarbeten för att inte störa eller negativt påverka torskens lek.
Ö282 Öst Kullagrund:
Tidvis bedrivs här ett viktigt pelagiskt fiske inom det utpekade riksintresseområdet för yrkesfiske. Detta fiske är av stor regional betydelse då där fiskas stor fin konsumtionssill till lokal svensk beredningsindustri i första hand i Simrishamn. Området är också historiskt viktigt för det demersala fisket efter torsk. Området bryter viktiga trålmönster och placeringen är helt oacceptabel, även om ytan minskat något sedan föregående remiss. Vi accepterar inte heller justeringen av riksintresseområdet för yrkesfisket som HaV föreslår i detta område utan kräver att hela området ska fortsätta betecknas som RI yrkesfiske.
Området ligger inom lekområdet för sill. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på sillbeståndet i område 22-24 om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område Ö288 Sydost Ystad & Ö286 Sydväst Ystad:
I områdena bedrivs inget omfattande pelagiskt fiske. Historiskt är dock båda områdena mycket viktigt för det demersala fisket efter torsk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket.
Områdena ligger dessutom på/nära ett område som är viktigt för torsklek. Vi anser att all möjlig hänsyn behöver tas vid eventuella anläggningsarbeten för att inte störa eller negativt påverka torskens lek.
Område Ö285 Kriegers flak:
Området påverkar fiskemönster för pelagiskt fiske negativt även i ett större område utanför det utpekade. Området ligger dessutom på ett grundområde med möjlig reproduktion av sill. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på sillbeståndet i område 22–24 om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft. Sett till detta är området mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område Ö287 Lillgrund:
Befintlig vindkraftpark. SPF anser, mot bakgrund av det mycket dåliga kunskapsläget vad gäller påverkan på marina miljöer och organismer av havsbaserad vindkraft att uppföljande studier av långtidseffekter på marin flora och fauna bör göras på Lillgrund.
Område Ö298.
Vi har inga synpunkter på detta område utifrån fiskets bedrivande, utan hänvisar till lokala fiskare samt organisationer som företräder dessa. Det finns stor osäkerhet kring om och hur havsbaserad vindkraft i Öresund och Bälten skulle kunna påverka migrerande fisk, så som Rügensillen (västra Östersjösillen), när den ska vandra till/från Nordsjön där den födosöker. Om denna migration störs kan det få allvarliga konsekvenser för beståndet, som i nuläget befinner sig i ett mycket dåligt skick.
Västerhavet
I Västerhavet är det ytterst svårt att hitta områden där vindkraft inte direkt konkurrerar med ett extremt intensivt demersalt fiske efter i första hand havskräfta/fisk eller räka. För kommentarer kring förslagets påverkan på det demersala fisket hänvisar vi till de organisationer som företräder detta fiske.
Det pelagiska fisket med not och trål är betydligt mer variabelt till sin geografiska utbredning jämfört med det demersala fisket, beroende på hur stimmen rör sig vilket kan variera stort från år till år. HaV:s analys av fiskemönster och landningsvärden omfattar endast 10 års tid och speglar därför inte på ett rättvisande sätt det omfattande historiska pelagiska fisket i Skagerrak och Kattegatt. SPF anser att det finns en betydligt större potentiell påverkan på det pelagiska fisket i Västerhavet än vad som framgår av HaV:s analys sett till historiska fiskenivåer och fiskemönster.
Område V364 Väst Halmstad:
I området bedrivs historiskt sett endast lite pelagiskt fiske. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft sett till total påverkan på yrkesfiskets bedrivande.
Område V317 Syd Morups bank & V305 Sydöst Morups bank:
I området bedrivs historiskt sett endast lite pelagiskt fiske. Området är dessutom delvis ett riksintresseområde gällande fisklek och därför mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft. Området är också mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft sett till total påverkan på yrkesfiskets bedrivande.
Område V303 Norr Rödebanke:
I framförallt norra delen av området bedrivs ett regionalt viktigt pelagiskt fiske efter konsumtionssill. Stora delar av området överlappar med ett riksintresseområde för yrkesfisket. Det är oklart hur HaV har tänkt sig samexistens mellan dessa båda anspråk. För pelagiskt fiske ser vi samexistens som omöjligt. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft sett till total påverkan på yrkesfiskets bedrivande.
Område V361 Norr Lilla Middelgrund:
I detta område bedrivs ett regionalt viktigt pelagiskt fiske efter konsumtionssill. Hela området överlappar med ett riksintresseområde för yrkesfisket. Det är oklart hur HaV har tänkt sig samexistens mellan dessa båda anspråk. För pelagiskt fiske ser vi samexistens som omöjligt. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft sett till total påverkan på yrkesfiskets bedrivande och inte acceptabelt sett till det pelagiska fisket.
Område V359 (utr) Nordväst Öckerö:
I detta område bedrivs ett regionalt viktigt pelagiskt fiske efter konsumtionssill. Stora delar av området överlappar med ett riksintresseområde för yrkesfisket. Områdets yta har minskats något sedan föregående remiss, men konflikten med yrkesfisket kvarstår. För pelagiskt fiske ser vi ingen möjlighet till samexistens inom det utpekade området. Området är mycket olämpligt sett till total påverkan på yrkesfiskets bedrivande och kan inte accepteras.
Område V357 (utr) Sydväst sjöövningsområde Skagen:
I detta område bedrivs ett regionalt viktigt pelagiskt fiske efter konsumtionssill. Hela området är idag ett riksintresseområde för yrkesfisket, vilket HaV dock tagit bort i det nuvarande förslaget till förmån för vindkraft. Vi accepterar inte justeringen av riksintresseområdet för yrkesfisket som HaV föreslår i detta område utan anser att området ska fortsätta betecknas som RI yrkesfiske. Områdets yta har ökats sedan föregående remiss, trots den stora konflikten med yrkesfisket. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft sett till total påverkan på yrkesfiskets bedrivande och kan inte accepteras.
OmrådeV360 (utr) Nordvästra Bratten:
I området bedrivs historiskt sett endast lite pelagiskt fiske. Områdets yta har minskats något sedan föregående remiss men konflikt med yrkesfisket kvarstår. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft sett till total påverkan på yrkesfiskets bedrivande.
Område V352 Norr Bratten och Väst Kosterhavet:
I området bedrivs historiskt sett endast lite pelagiskt fiske. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft sett till total påverkan på yrkesfiskets bedrivande.
Om ni har några frågor kopplat till vårt yttrande, välkomna att höra av er!
Vänliga hälsningar,
Malin Skog
Sweden Pelagic Federation PO
