Meny
Swedish Pelagic Federation Producentorganisation (SPF) företräder samtliga svenska fiskefartyg över 12 meters längd inom det pelagiska fisket efter bl.a. sill, skarpsill, tobis och makrill i Atlanten, Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Östersjön och Bottniska viken samt ett antal fartyg mindre än 12 meter som fiskar kustnära längs Västkusten respektive i Östersjön. Våra medlemmar har fartyg från under 5 meter till nästan 65 meter och bedriver fiske med pelagisk trål, not och i några fall kustnära garnfiske. Våra medlemmar står varje år för ca 90% av den totala fiskade volymen i Sverige. Vi tackar för möjligheten att lämna synpunkter i denna remiss.
SPF anser att det är viktigt med hållbart producerad energi men att den negativa påverkan som energiproduktionen får på miljö och andra näringar måste minimeras. SPF anser att HaV inte uppnått denna balans i sitt förslag till havsplaner, och att förslaget har stora brister. SPF anser också att placering av vindkraftparker i intensivt fiskade områden är helt oacceptabelt. Vidare menar vi att man bör undvika att placera vindkraftparker i områden där det sker fisklek, för att inte störa fiskens reproduktion och riskera att negativt påverka hela bestånd och framtidens fiskresurs.
Vindkraftparkerna kommer med all sannolikhet få långtgående effekter på yrkesfisket, och dessa effekter kan kvarstå även efter parkens livstid genom att delar av fundament etc. lämnas kvar på botten och därmed påverkar eller omöjliggör även ett framtida fiske.
SPF är mycket kritiska till HaV:s bedömning av de ekonomiska effekterna på yrkesfisket i Havsplanernas konsekvensbeskrivning. Vi anser att både metoden och slutsatserna av bedömningen är extremt missvisande och därmed felaktiga. SPF kräver att konsekvensanalysen för ekonomisk påverkan för yrkesfisket görs om från grunden. Vi anser också att denna bristfälliga konsekvensanalys för yrkesfisket mycket väl kan ha lett till att HaV dragit fel slutsatser och lagt fram vissa mycket dåliga förslag till energiområden i den nu remitterade Havsplanen. Vi hoppas att en mer rättvisande konsekvensanalys för yrkesfisket kommer leda till ett bättre avvägt förslag till Havsplan där vissa föreslagna energiområden stryks på grund av en alltför stor negativ påverkan på yrkesfisket.
Vidare delar SPF inte HaV:s bedömning om att det finns evidens för att havsbaserad vindkraft inte utgör ett hot mot fiskarter eller fiskpopulationer. Tvärtom anser vi att det finns vetenskap som i många fall visar på negativa effekter, men också oerhörda kunskapsluckor som gör att en storskalig etablering av havsbaserad vindkraft mest av allt blir ett enormt ekologiskt experiment där miljön, fisken och framtida generationer kan få betala priset. SPF och våra medlemmar har därför en rad farhågor kopplade till möjlig negativ påverkan på fisk på lokal, regional och beståndsnivå. Vi anser att alltför mycket kunskap fortfarande saknas för att kunna dra någon slutsats om positiv, neutral eller negativ påverkan av vindkraftparker på olika fiskarter och exemplifierar dessa kunskapsbrister. Vidare anser vi att HaV som havsmiljömyndighet borde vara väl medvetna om dessa stora kunskapsbehov och vara pådrivande i att ta fram ytterligare kunskap.
Avslutningsvis, även om vi anser att föreslagna och alternativa energiområden är framtagna på felaktiga grunder, kommentarer vi vart och ett av de föreslagna/alternativa energiområdena i de tre havsplanerna utifrån i första hand det pelagiska fiskets perspektiv. Vi förutsätter i nuläget att pelagiskt fiske inte kommer kunna bedrivas alls inom något vindkraftområde, oavsett om parker anläggs med bottenfasta eller flytande fundament.
Där så är relevant hänvisar vi till styckesnumrering i de två huvuddokumenten i remissen; Havsplaner respektive Konsekvensbeskrivning. Flera av våra synpunkter är på en mer generell nivå eller refererar till text från flera olika delar av remissen och där saknas styckeshänvisningar. Vi avslutar med en genomgång av samtliga föreslagna/alternativa energiområden.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått i uppdrag att ta fram en havsplan som ökar möjligheterna för havsbaserad vindkraft från 30 till 120 TWh. Genom detta uppdrag har det redan på förhand fattats ett politiskt beslut som betyder att andra intressen, såväl miljömässiga som näringslivsmässiga, kan behöva åsidosättas för att möjliggöra en storskalig vindkraftexploatering till havs. HaV uttryckte exempelvis vid samrådsmötet om havsplanerna att försiktighetsprincipen kopplat till havsbaserad vindkraft har satts ur spel genom uppdraget i sig. SPF anser att dessa politiska beslut är synnerligen olyckliga då de kan få långtgående konsekvenser för både havsmiljön och för de näringar som idag verkar i utpekade områden.
SPF anser också att processen i Sverige är bakvänd, där man i en icke-bindande havsplanering nu ska peka ut områden lämpliga för vindkraft först efter att ett mycket stort antal vindkraftsprojekteringar redan har påbörjats. Dessa områden där det redan pågår ansökningsprocesser (i olika skeden) för att etablera vindkraft verkar i mycket stor utsträckning ha legat till grund för Energimyndighetens underlag om lämpliga områden för vindkraft, vilket i sin tur endast med mindre ändringar avspeglas och ligger till grund för det förslag till havsplan som nu är ute på remiss. Dvs. havsplanerna upplevs i väldigt stor utsträckning anpassa sig efter vindkraftbolagens pågående processer snarare än att göra en egen bedömning av var vindkraft utifrån konkurrens med andra verksamheter mm. är minst olämplig. Som exempel kan nämnas att det endast är 9 av totalt 56 föreslagna/alternativa energiområden som nu pekas ut i havsplanen där det i dagsläget inte redan pågår ansökningar av en eller flera planerade vindkraftsetableringar. SPF anser att detta är ett anmärkningsvärt och oroväckande sammanträffande vilket minskar tilliten till processen, till HaV:s myndighetsroll samt till det framtagna förslaget.
I Havsplanen föreslår HaV en lång rad energiområden, alternativa energiområden samt utredningsområden till dessa båda. SPF anser att dessa fyra kategorier av energiområden i förslaget till havsplan gör det extremt otydligt och svårtolkat för läsaren. Utöver detta är havsplanen, efter att den är beslutad, bara vägledande, vilket gör att framtida energiområden kan etableras på andra platser än de utpekade och energientreprenörer kan fortsätta ansöka om vindkraftparker i princip överallt. SPF anser att detta är en stor svaghet i det svenska havsplanesystemet.
Pelagiskt fiske med trål och not är en utrymmeskrävande verksamhet som SPF i nuläget bedömer inte kan samexistera med marina vindkraftverk. De stora fartygen kan med vajer och trål på släp utgöra ett ekipage som är över en kilometer långt och väga hundratals ton när trålen är full med fisk. Att väja eller stoppa för ett vindkraftverk t.ex. vid dåligt väder är omöjligt. En vindkraftpark, framförallt med flytande fundament där insnärjningsrisken för ett släpande redskap i förtöjningarna är hög, är därför för våra medlemmar att se som ett helt stängt område där fiske över huvud taget inte kan bedrivas. Vi känner inte till några vindkraftparker i Nordeuropa idag där det är tillåtet att fiska med aktiva redskap. Vi ser därför samtliga föreslagna energiområden i havsplanerna som helt stängda för pelagiskt fiske.
Pelagiskt fiske omfattas endast till en liten del av utpekade riksintresseområden, utan bedrivs i mycket stor utsträckning utanför dessa. Detta fiske är till sin natur dynamiskt och följer fiskens vandringar och ansamlingar som ser olika ut från år till år. Utbredningen av olika fiskarter kan också förändras till följd av klimatförändringar. Fisket påverkas även av kvoter som går upp och ned. Det pelagiska fisket har därför stora behov av att vara rörligt och kunna förflytta sig dit fisken ansamlar sig och det kräver stora ytor som är möjliga att fiska på. SPF vill därför poängtera att det är väsentligt att inte bara se till enskilda parker utan att se helheten med samtliga områden som reserveras för havsbaserad vindkraft. Ska en fullständig analys göras av effekterna på pelagiskt fiske bör hänsyn även tas till andra åtgärder som begränsar/stoppar pelagiskt fiske i vissa områden.
SPF har ett antal synpunkter på bedömningen av de ekonomiska effekterna på yrkesfisket i Havsplanernas konsekvensbeskrivning. Vi anser att både metoden och slutsatserna av bedömningen är extremt missvisande och därmed felaktiga. SPF kräver att konsekvensanalysen för ekonomisk påverkan för yrkesfisket görs om från grunden. Vi anser också att denna bristfälliga konsekvensanalys för yrkesfisket mycket väl kan ha lett till att HaV dragit fel slutsatser kring val av energiområden i den föreslagna havsplanen. Vi hoppas att en mer genomarbetad konsekvensanalys för yrkesfisket kommer leda till ett mer rättvisande beslutsunderlag och ett bättre avvägt förslag till Havsplan där vissa föreslagna energiområden stryks på grund av en alltför stor negativ påverkan på yrkesfisket.
HaV/SLU har baserat den ekonomiska analysen på en metod där landningsvärdet för varje fiskeresa fördelas rent geografiskt till ett antal punkter mellan resans start- och slutpunkt. Därefter gör HaV en bedömning (baserad på årsmedelvärden) inom var och en av de föreslagna ytorna för havsbaserad vindkraft hur stor andel av aktuellt fiske (mängden punkter och deras värde) som bedrivs inom rutan jämfört med det totala landningsvärdet.
Slutsatsen som HaV drar av sin analys är att påverkan på fisket i samtliga områden är ingen, marginell eller liten (nivå 0, 1 eller 2 på en 5-gradig skala mellan 0 och 4 där nivå 3 motsvarar medelstor effekt och nivå 4 stor effekt). Vid bedömningen av värdebortfall har HaV vidare antagit 100% bortfall för fiske med aktiva redskap (trål) i områden där flytande vindkraftverk är mest aktuella, och 50% bortfall för fiske med aktiva redskap i områden där bottenfasta fundament kan komma att användas.
Metoden i sig underskattar kraftigt den negativa påverkan på yrkesfisket på flera sätt och värderingen av yrkesfisket blir därför missvisande av flera orsaker:
Ovan nämnda faktorer visar på att den analys som gjorts inte är tillräckligt uttömmande, den underskattar systematiskt områdets betydelse för det pelagiska fisket. Härtill bör nämnas att metoden inte är tillräckligt väl beskriven och därför blir det otydligt exakt hur analysen är gjord. Nedan redogör vi för och motiverar var och en av dessa punkter i mer detalj samt föreslår förbättringar i metoden.
HaV ser i sin analys över huvud taget inte till fiskets geografiska bedrivande, dvs hur tråldragen ser ut. Myndigheten verkar istället förutsätta att varje punkt på kartan som representerar fiskets landningsvärden är helt oberoende av punkterna runtomkring den. Så är naturligtvis inte fallet i verkligheten, och detta är en av de allvarligaste bristerna i den metod som HaV har använt sig av. Punkterna i varje tråldrag, från start till slut, hör samman och bryter man tråldraget rent geografiskt kommer inte endast den del av tråldraget som faller inom det planerade vindkraftområdet försvinna, utan hela tråldraget, och därmed hela värdet för detta. Tråldraget har alltså endast ett värde när det är obrutet. Eftersom många tråldrag helt kommer omöjliggöras av de planerade vindkraftområdena, kommer värdet i HaV:s analys för bortfall i landningsvärde sannolikt mångdubblas om denna på ett mer korrekt sätt tar hänsyn till hela tråldragen.
SPF anser att HaV i sin analys av påverkan på yrkesfisket måste ta full hänsyn till fiskets geografiska bedrivande i form av tråldrag, och att vid en beräkning av fiskets förluster till följd av förslaget till havsplaner måste värdet för hela de tråldrag som bryts räknas in. Om detta inte görs underskattas yrkesfiskets värdeförluster kraftigt. Denna information har HaV, både i form av VMS-data för tråldragen med start- och slutpunkter, men också i from av AIS-information som med bättre geografisk detaljeringsgrad på grund av högre tidsupplösning visar hur tråldragen utförs. Nedan ett exempel från Västerhavet över hur planerade vindkraftparker bryter trålmönster och därmed kan få en betydligt större påverkan för fisket än den direkta påverkan strikt inom respektive område. Bildkälla: Yrkesfiske Underlagsutredning från WSP i ansökan för vindkraftparken Poseidon från företaget KonTiki Vind AB.
HaV antar i sin konsekvensanalys att 50% av trålningen kommer kunna fortgå inom områden där det planeras för bottenfasta fundament. SPF anser att detta är ett ytterst tveksamt antagande, som verkar sakna en verklighetsbaserad grund. I dagsläget känner inte SPF till en enda vindkraftpark i Nordeuropa där det är tillåtet att fiska med aktiva redskap. Utifrån pelagiskt fiske är det ytterst tveksamt om det kan vara möjligt att bedriva ett pelagiskt trål- eller notfiske inom en vindkraftpark oavsett dess konstruktion och design. En MKB brukar vanligen ange ”worst case scenario”, och utifrån detta anser SPF att HaV måste redogöra för 100% bortfall av yrkesfiskets landningsvärden inom de föreslagna energiområdena enligt ovanstående beräkning av hela tråldrag som omöjliggörs.
Det beräknade värdeförlusten i varje område sätts av HaV i konsekvensanalysen i relation till hela det årliga nationella värdet för respektive fiske. Vi anser att detta är en missvisande jämförelse, som alltid kommer resultera i att värdet för respektive utpekat område ser litet ut i jämförelse med helheten. För pelagiskt fiske blir jämförelsen extra missvisande då bland annat fiske efter sill, skarpsill, makrill och tobis i Nordsjön ingår i det totala landningsvärdet för pelagiska arter. Dock är det långt ifrån alla pelagiska fiskare som har möjlighet att fiska på dessa kvoter.
En mer rättvisande jämförelse på denna punkt vore att relatera värdet inom respektive områden (se dock nedan resonemang om värdet av hela tråldrag!) till det svenska fisket med respektive redskap uppdelat på havsområde (dvs de svenska delarna av Skagerrak, Kattegatt, Östersjön respektive Bottniska viken alternativt kvotområdet för varje art/fiske). Dock, även med en sådan snävare jämförelse kommer den inte att vara relevant för den enskilda yrkesfiskaren om möjligheten till fiske inte finns av praktiska eller andra anledningar inom hela det område/värde som används vid jämförelsen.
Varje fiskeföretag har en egen sammansättning av arter/kvoter som fiskas under olika delar av året och alla dessa delar bidrar och är viktiga sett till företagets sammanlagda ekonomi. För de flesta fiskeföretag är det viktigt med flera ben att stå på. Men, om exempelvis 10–15% av inkomsterna inom ett fiske skulle försvinna för ett företag på grund av etableringen av havsbaserad vindkraft i ett av de områden som HaV föreslår kan detta resultera i att företaget går omkull. Konsekvenserna av det förlorade fisket kan alltså bli att enskilda företag inte längre kan bedriva ett ekonomiskt hållbart fiske och därmed tvingas i konkurs eller på annat sätt upphöra med sin verksamhet. HaV:s konsekvensanalys saknar helt en analys av företagsekonomiska effekter eller ens effekter för respektive fiskesegment. Detta anser SPF är ytterligare en allvarlig brist i den ekonomiska konsekvensanalysen.
HaV noterar i Havsplanerna och Konsekvensbeskrivningen att ”I alla tre havsplaneområden kan konsekvenserna för den lokala livsmedelsförsörjningen från havet, fiskhamnar och kustsamhällen vara betydande och bör tas i beaktning vid prövning av vindkraftsprojekt” och att ”Effekterna kan dock vara betydande ur ett lokalt och regionalt perspektiv, vilket också behöver undersökas närmare vid eventuell framtida vindkraftsetablering.” SPF anser att HaV genom dessa formuleringar skjuter ifrån sig ansvaret för att göra en fullgod konsekvensanalys av sitt förslag till havsplaner till eventuella framtida vindkraftsetableringar i de områden som föreslås i dessa planer. Detta anser vi är helt oacceptabelt.
För exempelvis Västerhavet kan effekterna för fisket regionalt bli enorma om ett enda, i stort sett vilket som, av förslagen till energiområden blir verklighet och bebyggs med vindkraftverk. Detsamma gäller för vissa av förslagen i Östersjön och Bottniska viken. När man hänskjuter denna bedömning till enskilda projekt får man inte heller en samlad bedömning av påverkan på näringen utan isolerar varje projekt för sig, vilket gör att effekten ser mindre ut än vad den i verkligheten blir.
Om vindkraftsetablering enligt Havsplanerna skulle resultera i att fiskeföretag påverkas negativt och går i konkurs kan detta få betydligt större ringar på vattnet än de tragiska konsekvenserna för det enskilda företaget. Det skulle exempelvis innebära minskade landningar av havskräfta, fisk och Nordhavsräka med ytterligare negativ påverkan för senare försäljningsled såväl som för konsumenten. Utöver detta kan fiskeföretag som försvinner innebära att hela hamnar, där det i vissa fall endast är ett fåtal aktiva fiskefartyg helt kan förlora sitt aktiva yrkesfiske, vilket både påverkar hamnens användning, övrig infrastruktur och viktiga kulturhistoriska värden. Både kustnära fiske och fiske längre ut till havs har bedrivits under många generationer, detta är traditionella yrken och en stor och viktig del av kustsamhällenas historia.
Även svensk livsmedelsproduktion, självförsörjning och livsmedelsberedskap äventyras i förlängningen när fiskeflottan minskar och hamnar tas ur bruk. Den negativa spiralen med allt färre svenska fiskberedningsindustrier och möjlighet att landa och förädla svenskfångad fisk och skaldjur riskerar att fortsätta och eventuellt förstärkas. Påbörjade satsningar för att utveckla svensk fiskberedningsindustri och öka landningarna riskerar att gå om intet. Havsplanens konsekvensbeskrivning saknar helt en analys och redogörelse av förslagets förväntade påverkan på beredningsföretag och annan verksamhet kopplad till fisket, hamnar, kulturmiljö, livsmedelsförsörjning och beredskap. Detta anser vi är en mycket allvarlig brist som måste åtgärdas.
Utöver dessa argument varför den nuvarande konsekvensanalysen är undermålig vad gäller den ekonomiska påverkan på svenskt yrkesfiske anser vi också att det finns andra ekonomiska risker kopplade till en omfattande vindkraftexploatering i havet. Som vi lyfter på annat håll i detta remissyttrande hyser vi och våra medlemmar en stor oro för möjliga negativa effekter på fisk- och skaldjursbestånden, framförallt om dessa skulle påverkas negativt i samband med reproduktion eller migrationer. Om en sådan negativ påverkan skulle bli fallet kan den negativa påverkan på miljön, men också yrkesfisket, i områden långt utanför de som pekas ut för vindkraft få oanade ekonomiska följder.
Slutligen anser vi att HaV behöver göra en bedömning av den kumulativa effekter på svenskt yrkesfiske av förslaget till havsplaner tillsammans med de planerade områden för energiproduktion som vi ser i våra grannländer. Den sammantagna utvecklingen av vindkraftsetableringar till havs i samtliga de nationer och havsområden där svenska fiskare bedriver sitt fiske behöver vägas in i en fullständig ekonomisk konsekvensanalys då de tillsammans kan ge ytterst allvarliga negativa effekter på svenska yrkesfiskares möjlighet att bedriva sitt fiske.
Sammanfattningsvis anser SPF att HaV:s bedömning av den ekonomiska effekten för svenskt yrkesfiske per föreslaget område (kartorna som anger påverkan på en femgradig skala) ger en helt felaktig bild och på flera sätt grovt underskattar de negativa effekterna på fisket av den föreslagna vindkraftsetableringen till havs. Vi hoppas att en mer korrekt och rättvisande konsekvensanalys av negativa effekter på yrkesfisket kommer innebära att HaV omvärderar många av de områden som nu är föreslagna/alternativa energiområden och helt tar bort de förslag som får störst negativa konsekvenser för yrkesfisket.
HaV skriver i underlaget att ”Den omfattande utbyggnaden av havsbaserad vindkraft som havsplanerna vägleder om utgör ett betydande ingrepp i den svenska marina miljön. Även om havsbaserade vindkraftsparker varit i drift i över två decennier, är kunskapen om biologiska och ekologiska effekter fortfarande mycket begränsad. Kunskapsbristen omfattar särskilt effekterna på lång sikt och över större geografiska områden. Givet den storskaliga utbyggnaden inte bara i Sverige utan även i grannländerna, är det just dessa storskaliga effekter som aktualiseras.” SPF anser att det är synnerligen anmärkningsvärt och oroväckande att trots dessa enorma kunskapsbrister HaV (som miljömyndighet för havsmiljön) exempelvis drar slutsatsen att havsplanerna inte får några negativa effekter på t.ex. fiskarter och fiskpopulationer.
SPF delar inte HaV:s bedömning om att det finns evidens för att havsbaserad vindkraft inte utgör ett hot mot fiskarter eller fiskpopulationer. Tvärtom har vi och våra medlemmar en rad farhågor kopplade till möjlig negativ påverkan på fisk på lokal, regional och beståndsnivå. Vi anser att alltför mycket kunskap fortfarande saknas för att kunna dra någon slutsats om positiv, neutral eller negativ påverkan av vindkraftparker på olika fiskarter och vi visar nedan på dessa kunskapsbrister. Vidare anser vi att HaV som havsmiljömyndighet borde vara väl medvetna om dessa stora kunskapsbehov och vara pådrivande i att ta fram denna kunskap.
Våra farhågor är kopplade till negativ påverkan av bland annat undervattensbuller/vibrationer, sedimentspridning och försämrad vattenkvalitet i den fria vattenmassan, omblandning i vattenpelaren som kan påverka salthaltsskiktning och primärproduktion av växtplankton, påverkan på strömförhållanden, elektromagnetiska fält mm. Vår främsta farhåga är kopplad till de konstanta och kroniska effekterna under den längsta fasen av vindkraftsetableringen, dvs. driftsfasen. Våra medlemmar är oroliga för märkbara effekter på bland annat födosöksbeteende, lekbeteende, migration och reproduktiv framgång för de kommersiellt viktiga arterna och/eller den föda dessa är beroende av. Detta är områden där det fortfarande saknas forskning i stor utsträckning, kanske särskilt för de pelagiska arterna. De senaste praktiska studierna i svenska vatten verkar vara kraftigt utdaterade när det gäller den teknik som nu diskuteras för framtida vindkraftsetableringar.
HaV skriver i remissen (Havsplaner, kapitel 6.2 Konsekvenser) ”Enligt nuvarande kunskap anses etablering av havsbaserad vindkraft inte utgöra ett hot mot fiskarter eller fiskpopulationer, förutsatt att tillräckliga hänsynssåtgärder införs som är anpassade till lokala förutsättningar. Påverkan på fisklek och -uppväxt behöver beaktas särskilt” samt att (Konsekvensbeskrivning 2.1.1.4 Fisk och lekområden) ”Enligt den senaste syntesen av effekter av havsbaserad vindkraft på fisk pekar den samlade vetenskapliga evidensen mot att tillförseln av vindkraftverk till havs inte utgör ett hot för fiskarter eller fiskpopulationer (Öhman, 2023).”
SPF anser att HaV har helt fel i dessa påståenden och att de vilar på en felaktig grund. Det finns omfattande och allvarliga brister i Vindval-rapporterna (Bergman m.fl. 2022 1), Öhman 2023 2). Kunskapsluckorna kring påverkan på marin miljö, fisk och skaldjur är fortfarande extremt stora (se nedan referens och sammandrag från en norsk rapport) och vi anser att det saknas betryggande och tydliga vetenskapliga evidens för att vindkraft inte ger negativ påverkan på fisk- och skaldjurspopulationer. För att förtydliga denna ståndpunkt lyfter vi här några av de största bristerna i de båda Vindval-rapporterna:
Enligt en rapport från norska Havforskningsinstituttet 2023 3) finns det stora kunskapsbrister vad gäller påverkan från vindkraftparker på såväl fisk som fiske. Den norska rapporten påtalar bland annat följande brister (översatt från norska):
I likhet med de fiskare som den norska studien hänvisar till är våra medlemmar (som vi nämnt tidigare) oroliga över utvecklingen med en omfattande och snabb utbyggnad av marin vindkraft. Vindkraften placeras ofta antingen på platser där det idag bedrivs yrkesfiske, vilket leder till en direkt konkurrens om ytor i havet, eller i områden där kommersiellt viktiga arter reproducerar sig, vilket leder till an stor oro från yrkesfiskarna för negativ påverkan på fisk- och skaldjursbestånden lokalt, regionalt och/eller på beståndsnivå om reproduktion eller andra viktiga funktioner påverkas av vindkraften.
I havsplanen och dess konsekvensbeskrivning konstateras att ”utökade områden för energiutvinning kan medföra risk för negativ påverkan på fisk, i synnerhet där energiområden sammanfaller med lek- och uppväxtområden”. Samtidigt skriver HaV att ”Risken för negativ påverkan på fisklek kan minimeras genom att anpassa anläggningstiden till lekperioder” för viktiga arter. Någon analys av hur lekbeteenden och reproduktiv framgång kan påverkas under driftsfasen görs inte. SPF anser att detta är en synnerligen allvarlig brist i HaV:s konsekvensanalys som måste åtgärdas.
SPF:s medlemmar uttrycker en stark oro över hur befintliga vindkraftparker kan ha medfört beteendeförändringar hos fisken. I södra Östersjön har våra medlemmar över tid som vindkraftparkerna i framförallt tyska vatten blivit allt fler, noterat att sillens vandringsmönster och beteende har förändrats samt att etableringen av vindkraft på de tidigare lekgrunden i tid har sammanfallit med en mycket kraftig nedgång för hela den västra Östersjösillpopulationen (Rügensillen) och misslyckad reproduktion. Populationen av den västra Östersjösillen är nu på historiskt låga nivåer utan några större tecken till återhämtning. Fiskarna frågar sig om detta är kopplat till vindkraftsetableringar på eller nära tidigare lekplatser i området och efterfrågar en kritisk granskning och vetenskapliga undersökningar av eventuella samband från forskare och myndigheter, men inget händer. Det saknas kunskap om eventuella orsakssamband, och SPF anser att denna kunskap skyndsamt måste tas fram.
Vidare när det gäller möjlig negativ påverkan på fiskars reproduktion och unga stadier av fisk/kräftdjur finns det exempelvis en studie från UK som visar att larver av både krabbtaska och europeisk hummer kan påverkas negativt av elektromagnetisk strålning motsvarande den som bildas vid kablar i vindkraftparker (Harsanyi et al. 2022 4)). Larvernas utveckling påverkas, de kan bli deformerade och får försämrad förmåga att simma. Såvitt vi vet har inte motsvarande studier gjorts för havskräfta eller Nordhavsräka, men det finns anledning anta att effekter som drabbar två andra tiofotade kräftdjur också skulle kunna drabba dessa kommersiellt viktiga arter. Vidare finns en studie (Cresci et al. 2022 5)) som visar på negativa affekter av elektromagnetiska fält på simaktiviteten hos larver av kolja. Resultatet från dessa studier visar att det kan finnas fog för oro kring hur marin vindkraft kan påverka fisk och skaldjur och deras reproduktion.
HaV konstaterar i konsekvensanalysen att påverkan på havsbotten förekommer vid utbyggnad av havsbaserad vindkraft, med bestående ändringar i form av konstgjort substrat i de områden som är aktuella för bottenfasta fundament. Vad gäller flytande fundament anser HaV att effekten på botten genom förankring av dessa blir marginell. SPF undrar vad denna slutsats grundas på då kunskapen om påverkan på bottnar och miljö av exempelvis flytande vindkraftverk är synnerligen dålig. Kan förtöjningskättingar svepa över botten när det flytande vindkraftverket rör på sig på grund av vågor och strömmar kan vindkraftverken ge en omfattande och konstant bottenpåverkan under lång tid.
Vidare hänvisar HaV, liksom vindkraftbolagen själva gärna gör, till möjliga så kallade reveffekter som skulle kunna vara ”gynnsamma för biologisk mångfald”. SPF påminner om att olika fiskarter har olika biologi och därmed kan påverkas olika av t.ex. strukturer i vattnet, liksom av de konstanta undervattensljud/vibrationer som vindkraftverken kan avge under driftsfasen.
På flera håll i förslaget till havsplan och konsekvensanalysen lyfts också att det kan ses som en positiv effekt att vindkraftparker kan leda till ett begränsat fiske, genom ett minskat fisketryck och begränsad bottentrålning. Detta anses kunna gynna fiskresursen, bottenmiljöer och marina däggdjur. Utifrån yrkesfiskets perspektiv måste naturligtvis denna inställning från den myndighet som arbetar närmast med vår näring ses som ytterst onyanserad och beklaglig. Ställningstagandet från myndigheten tar inte hänsyn till att fisket är en näringsverksamhet för livsmedelsproduktion, och liksom all mänsklig verksamhet får detta naturligtvis ett avtryck på miljön.
SPF anser att analysen av kumulativa effekter är synnerligen bristfällig och måste kompletteras. Vi saknar helt en analys av kumulativa effekter av den omfattanden utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige och våra grannländer på fisk och fisklek på lokal, regional och beståndsnivå. Detta anser vi är en allvarlig brist i underlaget som måste kompletteras.
Utöver det anser vi att HaV i sin ekonomiska konsekvensanalys för yrkesfisket måste se till de kumulativa effekterna för de inskränkningar i fiskets bedrivande som havsplanerna föreslår, samt även här göra en vidare geografisk analys och se till utvecklingen i våra grannländer som även den kan påverka möjligheterna för svenska yrkesfiskare att bedriva sitt fiske. Utöver det behöver man för en analys av kumulativ påverkan se även till andra processer som begränsar fiskets bedrivande rent geografiskt så som områden med långtgående fiskeregleringar, områdesskydd och andra mänskliga aktiviteter på havet som begränsar var det är lämpligt och möjligt att fiska.
5.1.1. Planktonsamhällen och pelagiska livsmiljöer
HaV:s bedömning: ingen effekt.
HaV noterar att det kan uppstå grumling vid sandtäkt och vid anläggning av havsbaserad vindkraft men nämner inte den grumling som kan uppstå i vindkraftparker under driftsfasen. Detta är väl belagt genom forskningsstudier men dess fulla effekter på miljön och ekosystemen är ännu inte känd. Vindkraftverken i sig kan genom påverkan på havsströmmar orsaka turbulens i hela vattenpelaren som bryter språngskiktet, men också kan resultera i erosion och suspension av bottenmaterial (t.ex. Forster 2018 och Dorell et al. 2022 6)). Vindkraftparker har också i modelleringar visats kunna påverka primärproduktionen (planktonförekomster) i både positiv och negativ riktning över ett större geografiskt område (t.ex. Slavik et al. 2019, Daewel et al. 2022 7)). SPF anser därmed att HaV bevisligen saknar belägg för bedömningen att det inte finns någon effekt på planktonsamhällen och pelagiska livsmiljöer och att det tvärtom finns belägg för att en sådan påverkan finns. HaV måste revidera sin bedömning på denna punkt.
5.1.2. Fisk
HaV:s bedömning: ingen betydande effekt.
Som SPF tidigare i detta yttrande visat är kunskapsläget dåligt när det gäller påverkan på olika fiskarter på lokal, regional och beståndsnivå. Det saknas alltså vetenskaplig grund för den slutsats som HaV drar att havsbaserad vindkraft inte utgör ett hot mot fiskarter eller fiskpopulationer. SPF menar att HaV måste göra en mer utförlig analys av kunskapsläget vad gäller potentiell negativ påverkan på olika fiskarter och revidera även denna bedömningspunkt. Vidare anser vi att HaV skjuter ifrån sig ansvaret för att göra en bedömning av påverkan på fisksamhället vid anläggning av marin vindkraft genom skrivningar som denna: ”Det är dock viktigt att risk på påverkan undersöks i varje område med hänsyn till fiskarternas känslighet och övriga lokala förutsättningar.” I den samlade bedömningen som HaV gör för fisk saknas helt hänvisningar till påverkan från förändrad omblandning, turbulens, undervattensbuller/vibrationer eller elektromagnetisk strålning från vindkraft och hur det kan påverka fisk. HaV behöver utifrån den faktiska samlade kunskap som finns revidera sin bedömning på denna punkt.
5.1.6 Hydrografiska förhållanden
HaV:s bedömning: negativ effekt
Under denna punkt konstaterar HaV att det finns risk för regionala förändringar i hydrografiska förhållanden, möjliga ändringar i vind- och strömförhållanden, påverkan på skiktning, temperatur och salinitet samt att storlek på dessa effekter samt vilka följdeffekter de kan få är oklara. SMHI presenterade nyligen (hösten 2023 8)) en delrapport som visar att vindkraft till havs under driftsfasen har en storskalig påverkan på havet, som är påvisbar långt utanför själva vindkraftparken. Strömmar och skiktning påverkas, vilket i sin tur påverkar näringsämnen, algblomningar mm. Effekter kan påvisas både vid vattenytan, genom hela vattenpelaren och vid botten. Effekter på exempelvis vatteninflöden och strömmar/cirkulation i Östersjön kan inte uteslutas.
Trots denna möjliga enorma påverkan på hela ekosystem i form av förändrade fysiologiska grundförutsättningar i vattenmassan konstaterar alltså HaV enligt ovan (felaktigt) att det inte förväntas några som helt effekter på planktonsamhället och den pelagiska livsmiljön. Vidare verkar inte HaV anse att det behövs någon ytterligare kunskap på detta område, utan man konstaterar att effekten blir stor men går sedan vidare med sitt förslag helt utan hänsyn till denna effekt. SPF anser att detta är ytterst anmärkningsvärt och ifrågasätter hur HaV som havsmiljömyndighet kan bortse från de enorma kunskapsbrister som finns inom detta område. Vi menar att en omfattande kunskapsinhämtning måste ske, och att en fortsatt storskalig utbyggnad till havs inte är något annat än ett storskaligt ekologiskt experiment med framtidens havsmiljö och marina arter i vågskålen. Vi anser också att HaV tydligt behöver motivera varför man bortser från denna fundamentala och potentiellt långtgående påverkan.
5.1.7. Undervattensbuller
HaV:s bedömning: liten/marginell negativ effekt
HaV konstaterar att ”Kunskapen om långsiktiga biologiska och ekologiska effekter av en förhöjd ljudnivå är i dagsläget bristfällig.” Trots detta drar HaV på oklara grunder slutsatsen att påverkan av undervattensbuller/vibrationer är liten eller marginell. SPF hänvisar åter till vad vi skrivit tidigare om kunskapsbrister på detta område vad gäller påverkan på t.ex. många fiskarter. Vi anser att kunskapsbristerna är så allvarliga att HaV saknar grund för sin slutsats att påverkan är liten eller marginell. HaV behöver göra en mer noggrann analys av den faktiska samlade kunskap som finns och utifrån denna vid behov revidera sin bedömning på denna punkt.
5.1.8 Övriga effekter
Havsplanerna anses av HaV inte ha några betydande effekter vad gäller havsmiljödirektivets deskriptorer D2 Främmande arter, D5 Övergödning, D8 Koncentration och effekter av farliga ämnen samt D10 Marint skräp. Vad gäller D2 Främmande arter lyfts det ofta fram att dessa kan använda vindkraftfundament som ”stepping stones” så att vindkraftparker kan bidra till en viss ökad spridning av främmande arter. Detta tar HaV inte hänsyn till i sin konsekvensanalys. Vidare när det gäller D8 Farliga ämnen bör det nämnas att anläggning av vindkraftparker (eller andra större anläggningsarbeten) i områden med syrebrist och förorenade sediment kan bidra till uppvirvling och spridning av svavelväte och miljögifter som legat begravda i sedimentet, samt en försämring av syrehalterna och vattenkvaliteten i den ovanliggande vattenmassan. Detta nämns inte heller av HaV i deras analys.
Säker strålmiljö
Frågan om elektromagnetisk strålning från kablar inom vindkraftparker samt kablar som leder den producerade elektriciteten till land bör tas upp i HaV:s konsekvensanalys. Det finns tydliga belägg för att denna typ av strålning kan detekteras av och påverka olika marina organismer (se mer under stycket om fisk och fisklek ovan).
Begränsad klimatpåverkan
Vi saknar en diskussion kopplad till de förslag i havsplanerna som kan leda till ökade klimatutsläpp på grund av längre gångväg för sjöfart samt betydligt längre gångväg och fisketid för fiskefartyg som utestängs från ordinarie fiskeplatser och därmed kan tvingas omlokalisera sitt fiske. I vissa fall kan fartygen också tvingas spendera mer tid i att söka efter fisk. Fisket riskerar genom detta att bli betydligt mindre bränsleeffektivt och klimatutsläppen från fisket ökar.
HaV konstaterar att ”Sveriges marina övervakningsprogram är otillräckliga för att följa upp vindkraftens olika miljöeffekter i alla områden där havsbaserad vindkraft kan komma att etableras.” SPF anser att alla vindkraftparker noga måste övervakas och att data måste samlas in i god tid före en etablering samt att effekter av varje etablering måste följas under lång tid. Liknande övervakningssystem som för kärnkraftverkens recipientkontroll bör utvecklas. Övervakningen bör rimligen bekostas av vindkraftbolagen men data vara offentliga så att myndigheter, forskare och allmänhet kan ta del av dem.
Nedan ger SPF kommentarer för vart och ett av de föreslagna/alternativa energiområdena i de tre havsplanerna utifrån HaV:s indelningar av havsområden och delområden samt med de beteckningar på energiområden som används i havsplanerna. Vi har inte gjort någon åtskillnad på föreslagna energiområden, alternativa energiområden eller utredningsområden. Vidare förutsätter vi i nuläget att pelagiskt fiske inte kommer kunna bedrivas alls inom något vindkraftområde, oavsett om parker anläggs med bottenfasta eller flytande fundament. Om HaV önskar ha en närmare dialog med oss kring våra synpunkter per område står vi gärna till tjänst med detta.
Bottenviken
I Bottenviken (ICES område 31) bedrivs i nuläget inget svenskt pelagiskt fiske. Genom klimatförändringar och höga temperaturer kan fisken förflytta sig norrut. Kombinerat med andra pågående processer (fiskeregleringar, skyddade områden mm) kan detta förändra fiskemönstren över tid.
För Bottenviken har vi inga specifika synpunkter på de föreslagna energiområdena utifrån fiskets perspektiv.
Bottenhavet
I Bottenhavet (ICES område 30) bedrivs ett omfattande pelagiskt fiske framförallt i den södra delen. Volymmässigt bedrivs fisket till ca 70–80% av finska fartyg och resterande 20-30% av svenska fartyg. Fiskeområdena täcks endast i mycket liten utsträckning av utpekade riksintresseområden för yrkesfisket vilket också tydligt framgår av HaV:s egna underlag i form av trålkartor och ekonomiska underlag. Detta har HaV inte tagit hänsyn till i sitt remitterade förslag till havsplan, utan föreslår flera energiområden som kraftigt inskränker fiskets möjligheter i området.
Utöver fisket finns här flera viktiga lekområden för strömming i utsjön, i första hand de stora utsjöbankarna Finngrundet och Saltbanken/Eystrasaltbanken. Då kunskap i stort sett saknas om hur strömming och dess lekbeteenden påverkas av havsbaserad vindkraft anser vi att man av försiktighetsskäl (och mot bakgrund av den svaga utvecklingen av strömmingen i område 30/31) bör undvika att exploatera dess lekområden (samt en god säkerhetsmarginal runtom dessa).
Norra Bottenhavet & Norra kvarken:
Område 163: Inga synpunkter på detta område utifrån fiskets perspektiv.
Område B161: Här bedrivs ett litet svenskt pelagiskt fiske och ett mer omfattande pelagiskt fiske som delvis går in i det utpekade områdets västra del. Här fiskas större strömming som kan säljas för konsumtion. Om området korrigeras något för detta (västra gränsen för området förflyttas österut) kan konflikten med fiskets bedrivande minimeras.
Området ligger delvis på en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Södra Bottenhavet
Område B160: Ett visst svenskt pelagiskt fiske och ett mer omfattande finskt pelagiskt fiske bedrivs i den sydligaste och nordligaste delen av området. Här fiskas större strömming som kan säljas för konsumtion. Området är i övrigt till ¾ acceptabelt utifrån fiskets perspektiv (dvs gränserna i norr och söder skulle behöva justeras för att minimera konflikt med yrkesfiskets intressen).
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område B159: Västra delen av området överlappar ett viktigt fiskeområde för både svenskt och finskt fiske. Här fiskas större strömming som kan säljas för konsumtion, och området är lämpligt för fiske till surströmmingsproduktion. Vi kan inte acceptera att denna del av området pekas ut som lämplig för vindkraft. Om området korrigeras så att den västra gränsen för det förflyttas österut finns dock endast mycket små konflikter med fiskets bedrivande.
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område B142: Inga synpunkter på detta område utifrån fiskets perspektiv.
Område B148: Inom området bedrivs endast sporadiskt svenskt pelagiskt fiske. En stor del av området är därför acceptabelt för fisket att peka ut för vindkraft. Allra längst ned i sydväst överlappar området med ett intensivt fiskeområde och vi skulle därför önska att gränsen till området korrigerades (spetsen skärs av och gränsen flyttas in något).
Område B164: Den nordvästra delen av området är ok utifrån fiskets bedrivande. I söder och sydost finns en överlappning med ett viktigt fiskeområde för våra medlemmar. Vi anser därför att dessa områden är olämpliga att etablera vindkraft på. Om området minskas till ca 2/3 av den föreslagna ytan genom att den sydöstra delen utelämnas) minimeras konflikt med fisket. Om området däremot inte förändras anser vi inte att det är ett acceptabelt förslag.
Område B158: Området är mycket viktigt för fisket och vi kan över huvud taget inte acceptera att det avsätts för vindkraft.
Område B149: Östra och norra kanten på området överlappar med fiskeområden och vi anser därför att området ska korrigeras. Om området minskas något i norr och öster minimeras konflikt med yrkesfiskets bedrivande.
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område B146: Inga synpunkter på detta område utifrån fiskets perspektiv.
Område B152: Området överlappar viktiga fiskeområden med intensivt fiske både i väster och öster. Om området korrigeras något (i de västligaste och ostligaste hörnen) kan vi acceptera detta område. Om området däremot inte förändras anser vi inte att det är ett acceptabelt förslag.
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område B156: En stor del av detta område är mycket dåligt placerat utifrån fiskets bedrivande. Den västligaste och norra delen överlappar ett område med intensivt fiske och är synnerligen olämplig placering för vindkraft. Om området korrigeras till att bara omfatta den centrala och sydostliga delen av föreslagen area minimeras konflikter med fisket och denna del av området är acceptabel. Om området däremot inte förändras anser vi inte att det är ett acceptabelt förslag.
Området ligger delvis på/nära intill en utsjöbank där det förekommer strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Östersjön
I centrala Östersjön (ICES delområde 25–29) bedriver svenska yrkesfiskare ett omfattande pelagiskt fiske sett till både volym, värde och geografisk utbredning. Fiskeområdena täcks endast i mycket liten utsträckning av utpekade riksintresseområden för yrkesfisket vilket också tydligt framgår av HaV:s egna underlag i form av trålkartor och ekonomiska underlag. Detta har HaV inte tagit hänsyn till i sitt remitterade förslag till havsplan, utan föreslår flera energiområden som kraftigt inskränker pelagiska fiskets möjligheter i området. Vi anser att HaV:s analyser i större utsträckning måste ta hänsyn till fiskets geografiska bedrivande (tråldrag) och värden. Fisket är variabelt över tid och beror både på kvoterna, sammansättningen av sill/strömming och skarpsill i olika områden, marknadsfaktorer, väder, vind, strömförhållanden mm. SPF:s medlemmar som fiskar pelagiskt i Östersjön spänner från 5-meters båtar som fiskar helt kustnära med garn till de större västkustfartygen som också har kvoter för exempelvis makrill och sill i norska havet och är anpassade för långa fiskeresor.
I södra/västra Östersjön (ICES delområde 22 och 24) har det pelagiska sillfisket varit i stort sett stängt under ett antal år på grund av den ytterst dåliga beståndssituationen för det västra sillbeståndet. Det sydvästra området är annars ett område med ett ekonomiskt mycket viktigt fiske av stor regional betydelse då det fiskas stor fin konsumtionssill där till lokala svenska beredningsindustrier i Simrishamn och Nogersund. I Öresund (ICES delområde 23) bedriver våra medlemmar inget fiske utan vi hänvisar här till synpunkter från lokala fiskare kring fiskets bedrivande. Däremot är Öresund och Bälten oerhört viktiga såväl för Östersjöns vattenomsättning som för de arter som företar vandringar till/från Nordsjön. En viktig sådan art är sillen, och detta leder till att vi även kommenterar HaV:s förslag till energiområden i Öresund utifrån denna aspekt.
Även i Östersjön finns flera viktiga lekområden för sill/strömming i utsjön, exempelvis Kopparstenarna, Klints Bank, Knolls grund, Hoburgs bank och Midsjöbankarna, samt grundområdena i utsjön utanför de polska, tyska och danska kusterna i sydväst. Då kunskap i stort sett saknas om hur sill/strömming och dess lekbeteenden påverkas av havsbaserad vindkraft och mot bakgrund av exempelvis den svaga utvecklingen av sill i ICES delområde 22-24 (västra Östersjösillen/”Rügensillen”) anser SPF att man av försiktighetsskäl bör undvika att exploatera dessa lekområden (samt en god säkerhetsmarginal runtom dessa).
Norra Östersjön
Område Ö216: Den sydligaste delen av området överlappar med tråldrag i fiskeområdet. Området bör korrigeras något så att den södra gränsen flytas något norrut för att minimera konflikt med fisket. I övrigt är området acceptabelt.
Områden Ö218, 219, Ö205 och Ö279: Områdena överlappar med viktiga fiskeplatser och är därmed olämpliga och helt oacceptabla att peka ut för vindkraft. Fisket här följer i mycket stor utsträckning djuprännorna, och det är viktigt att fiskemönstren inte skärs av för då ödeläggs hela fisket. HaV anger i underlaget att dessa områden har få konflikter, men vi vill förtydliga att det alltså finns en omfattande konflikt med yrkesfisket i dessa områden.
Områden Ö272 och 276: Områdena är acceptabla utifrån fiskets bedrivande även om ett visst fiske sporadiskt bedrivs här.
Mellersta Östersjön
Område Ö277: Vi har svårt att bedöma områdets exakta placering i förhållande till fiskeområdena och trålmönstren men placeringen ser inte helt optimal ut utifrån fiskets bedrivande. Öster och norr om Öland är mycket viktiga fiskeområden med ett intensivt pelagiskt fiske, även av små och medelstora kust- och regionalkvotsbåtar.
Knolls grund, som ligger precis norr om detta område enligt vad vi kan se av kartan, är en viktig lekplats för strömming. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område Ö509: Placeringen är inte acceptabel. Området ligger mitt i ett av de viktigaste fiskeområdena för det regionala fisket på Gotland och bryter trålmönstret helt för detta fiske.
Området gränsar mot ett område viktigt för strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område Ö213: Området behöver justeras något i både öster och väster för att minimera negativ konflikt med yrkesfiskets bedrivande. Här bedrivs ett fiske längs med djupkurvorna, på kanterna till utsjögrundet Klints bank. Området inskränker på riksintresseområdet för yrkesfiske, men med justering av den västra gränsen för området är vi villiga att acceptera detta.
Klints bank i sig är en viktig lekplats för strömming, men saknas i HaV:s konsekvensbeskrivning. Vi anser därför att konsekvensbeskrivningen ska kompletteras på denna punkt. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område Ö271: Området är i nuläget oacceptabelt utifrån fiskets bedrivande. Området överlappar i sin helhet med viktiga fiskeområdet för svenskt pelagiskt fiske. Vi accepterar inte justeringen av riksintresseområdet för yrkesfisket som HaV föreslår i detta område utan anser att området ska fortsätta betecknas som RI yrkesfiske. Vi anser vidare att området är direkt olämpligt för en vindkraftsetablering.
Sydöstra Östersjön
Område Ö501 och Ö273: Dessa områden kan vi acceptera. Här bedrivs ytterst lite fiske och de är inte några viktiga reproduktionsområden. Vi kan också acceptera korrigeringen av RI yrkesfiske utifrån förslaget till område Ö273.
Område Ö261: Området är ytterst illa valt, och helt oacceptabelt att peka ut för havsbaserad vindkraft. Området ligger mitt i ett intensivt fiskat område och dess placering stör hela utsjöfisket sydost om Gotland. Här bedrivs ett fint fiske av ren strömming för konsumtion, som skulle omöjliggöras av en vindkraftsetablering. Vi accepterar inte justeringen av riksintresseområdet för yrkesfisket som HaV föreslår i detta område utan anser att området ska fortsätta betecknas som RI yrkesfiske.
Området gränsar också till ett område med viktig sill/strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på sill/strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område Ö266: Området konkurrerar i sin helhet med ett viktigt fiskeområde för pelagiskt fiske. Placeringen är olämplig och oacceptabel.
Område Ö255. Detta område kan vi acceptera, det innebär i stort ett ingen konkurrens med fisket då det är ett grunt område.
Utsjöbank. Området ligger på/nära ett område med viktig sill/strömmingslek. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på sill/strömmingsbeståndet om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Södra Östersjön
Område Ö256: I detta område bedrivs i stort sett inget pelagiskt fiske. Däremot är det ett historiskt mycket viktigt område för det demersala fisket efter torsk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. För detta område anger HaV (som enda område) att användningarna vindkraft och yrkesfiske bedöms kunna samexistera. SPF undrar varför denna bedömning särskilt görs i just detta område, och ifrågasätter att detta område skulle skilja sig nämnvärt från övriga områden när det gäller möjlighet till samexistens mellan vindkraft och fiske med aktiva redskap. SPF anser att HaV måste motivera eller revidera denna bedömning.
Området ligger på/nära ett område som är viktigt för torsklek. Vi anser att all möjlig hänsyn behöver tas vid eventuella anläggningsarbeten för att inte störa eller negativt påverka torskens lek.
Område Ö269. Området är mycket viktigt för pelagiskt fiske vissa perioder på året och är även historiskt mycket viktigt för det demersala fisket efter torsk. Baserat på båda dessa fisken anser vi att det är en oacceptabel placering av havsbaserad vindkraft.
Området ligger på/nära ett område som är viktigt för torsklek. Vi anser att all möjlig hänsyn behöver tas vid eventuella anläggningsarbeten för att inte störa eller negativt påverka torskens lek.
Sydvästra Östersjön och Öresund
Ö282. Tidvis bedrivs här ett viktigt pelagiskt fiske. Detta fiske är av stor regional betydelse då där fiskas stor fin konsumtionssill till lokal svensk beredningsindustri i Simrishamn. Området är också historiskt viktigt för det demersala fisket efter torsk. Området bryter viktiga trålmönster och placeringen är helt oacceptabel. Vi accepterar inte heller justeringen av riksintresseområdet för yrkesfisket som HaV föreslår i detta område utan anser att området ska fortsätta betecknas som RI yrkesfiske.
Området ligger inom lekområdet för sill. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på sillbeståndet i område 22-24 om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område Ö288: I området bedrivs inget omfattande pelagiskt fiske. Historiskt är dock området mycket viktigt för det demersala fisket efter torsk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket.
Området ligger dessutom på/nära ett område som är viktigt för torsklek. Vi anser att all möjlig hänsyn behöver tas vid eventuella anläggningsarbeten för att inte störa eller negativt påverka torskens lek.
Område Ö286: I området bedrivs inget omfattande pelagiskt fiske. Historiskt är dock området mycket viktigt för det demersala fisket efter torsk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket.
Området ligger dessutom på/nära ett område som är viktigt för torsklek. Vi anser att all möjlig hänsyn behöver tas vid eventuella anläggningsarbeten för att inte störa eller negativt påverka torskens lek.
Område Ö285: Området ligger på ett grundområde med möjlig reproduktion av sill. Området ligger inom lekområdet för sill. Våra medlemmar uttrycker en kraftig oro för möjlig negativ påverkan på sillbeståndet i område 22–24 om områden på och nära strömmingens lekplatser byggs ut med vindkraft.
Område Ö287: Här ligger redan vindkraftparken Lillgrund. SPF anser, mot bakgrund av det mycket dåliga kunskapsläget vad gäller påverkan på marina miljöer och organismer av havsbaserad vindkraft att uppföljande studier av långtidseffekter på marin flora och fauna bör göras på Lillgrund.
Område Ö298. Vi har inga synpunkter på detta område utifrån fiskets bedrivande, utan hänvisar till lokala fiskare samt organisationer som företräder dessa. Det finns stor osäkerhet kring om och hur havsbaserad vindkraft i Öresund och Bälten skulle kunna påverka migrerande fisk, så som Rügensillen (västra Östersjösillen), när den ska vandra till/från Nordsjön där den födosöker. Om denna migration störs kan det få allvarliga konsekvenser för beståndet, som i nuläget befinner sig i ett mycket dåligt skick.
Västerhavet
I Västerhavet är det extremt svårt att hitta områden där vindkraft inte direkt konkurrerar med ett extremt intensivt demersalt fiske efter i första hand havskräfta/fisk eller räka. Vad gäller räkfisket vill vi särskilt påpeka att detta endast kan ske på vissa djup också därför är särskilt begränsat till et visst geografiskt område. Det pelagiska fisket med not och trål är betydligt mer variabelt till sin utbredning jämfört med det demersala fisket, beroende på hur stimmen rör sig. Dock berörs även pelagiskt fiske av några av de föreslagna områdena.
De enda områden i Västerhavet där det i dagsläget inte bedrivs ett intensivt (huvudsakligen demersalt) trålfiske är skyddade naturområden med fiskeregleringar som begränsar detta fiske, samt innanför trålgränsen. Vi anser att det bör utredas om vindkraft i större utsträckning kan samlokaliseras med dessa områden (i havsplanen V307, V309, V313 samt V366 väster om område V360) snarare än mitt i fiskeområdena.
Södra Västerhavet/Kattegatt
Område V364: I området bedrivs inget/endast lite pelagiskt fiske. Däremot är det ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter havskräfta/fisk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område V363: I området bedrivs inget/endast lite pelagiskt fiske. Däremot är det ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter havskräfta/fisk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Området omfattas dessutom av riksintresse för yrkesfisket och därför mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område V317: I området bedrivs inget/endast lite pelagiskt fiske. Däremot är det ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter havskräfta/fisk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Området är ett riksintresseområde gällande fisklek och därför mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område V305: I området bedrivs inget/endast lite pelagiskt fiske. Däremot är det ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter havskräfta/fisk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område V303: I utkanten av området bedrivs tidvis ett regionalt viktigt pelagiskt fiske efter konsumtionssill. Detta är också ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter havskräfta/fisk. Vi hänvisar därför också vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Stora delar av området överlappar med ett riksintresseområde för yrkesfisket. Vi ifrågasätter HaV:s analys av möjligheten till samexistens mellan det demersala trålfisket och vindkraft men hänvisar frågan vidare till de demersala fiskeorganisationerna. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område V361: I detta område bedrivs tidvis ett regionalt viktigt pelagiskt fiske efter konsumtionssill. Detta är också ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter havskräfta/fisk. Vi hänvisar därför också vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Hela området överlappar med ett riksintresseområde för yrkesfisket. Vi ifrågasätter HaV:s analys av möjligheten till samexistens mellan det demersala trålfisket och vindkraft men hänvisar frågan vidare till de demersala fiskeorganisationerna. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft och inte acceptabelt sett till det pelagiska fisket.
Norra Västerhavet/Skagerrak
Område V359: I detta område bedrivs tidvis ett regionalt viktigt pelagiskt fiske efter konsumtionssill. Detta är också ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter havskräfta/fisk. Vi hänvisar därför också vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Hela området överlappar med ett riksintresseområde för yrkesfisket. Vi ifrågasätter HaV:s analys av möjligheten till samexistens mellan det demersala trålfisket och vindkraft men hänvisar frågan vidare till de demersala fiskeorganisationerna. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område V357: Historiskt ett viktigt fiskeområde för pelagiskt fiske. Detta är också ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter havskräfta/fisk, samt i den norra delen av området Nordhavsräka. Vi hänvisar därför också vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Hela området är idag ett riksintresseområde för yrkesfisket, vilket HaV dock tagit bort i det nuvarande förslaget. Vi accepterar inte justeringen av riksintresseområdet för yrkesfisket som HaV föreslår i detta område utan anser att området ska fortsätta betecknas som RI yrkesfiske. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område V355: I detta område bedrivs ett regionalt viktigt pelagiskt fiske efter konsumtionssill. För pelagisk del är detta det viktigaste av områdena i Västerhavet och bryter viktiga trålmönster. Detta är också ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter Nordhavsräka. Vi hänvisar därför också vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Hela området är idag ett riksintresseområde för yrkesfisket, vilket HaV dock tagit bort i det nuvarande förslaget. Vi accepterar inte justeringen av riksintresseområdet för yrkesfisket som HaV föreslår i detta område utan anser att området ska fortsätta betecknas som RI yrkesfiske.
Hela området överlappar med ett riksintresseområde för yrkesfisket. Vi ifrågasätter HaV:s analys av möjligheten till samexistens mellan det demersala trålfisket och vindkraft men hänvisar frågan vidare till de demersala fiskeorganisationerna. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
OmrådeV360: I området bedrivs inget/endast lite pelagiskt fiske. Däremot är det ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter i första hand Nordhavsräka. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Område V352: I området bedrivs inget/endast lite pelagiskt fiske. Däremot är det ett mycket viktigt område för det demersala fisket efter Nordhavsräka och havskräfta/fisk. Vi hänvisar därför vidare till de organisationer som företräder detta fiske för mer detaljerade kommentarer kring påverkan på fisket. Området är mycket olämpligt för utbyggnad av vindkraft.
Om ni har några frågor kopplat till vårt yttrande, välkomna att höra av er!
Vänliga hälsningar
Malin Skog, SPF
Tel: 0731-508 708
Malin.Skog@pelagic.se
1) Bergström m.fl., 2022, Läs artikel på naturvardsverket.se
2) Öhman, 2023, Läs artikel på naturvardverket.se
3) Utne Palm et al 2023 Kunnskapsinnhenting for Sameksistens mellom fiskeri- og havvindsnæring. Läs rapport här
4) Harsanyi et al. 2022, Journal of Marine Science and Engineering. Läs rapport här
5) Cresci et al. 2022, PNAS Nexus Läs artikel här
6) Forster 2018, ICES report. Ladda ner PDF
Dorell et al., 2022, Frontiers in Marine Science. Läs artikel här
7) Slavik et al. 2019, Hydrobiologia. Läs artikel här
Daewel et al. 2022, Communications Earth & Environment. Läs artikel här
8 Arneborg m.fl. 2023, SMHI rapport Regionala effekter av havsbaserad vindkraft. Ladda ner PDF
