Swedish Pelagic Federation (SPF) och Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO) är Sveriges två största fiskeorganisationer. Medlemmar har uppmärksammat oss på att den tilldelade kvoten för skyddsjakt på skarv vid fiskeredskap i Kalmar län har tagit slut samt att tilldelningen för skyddsjakt till skydd av abborre är i det närmaste slut (vilket också bekräftas på Länsstyrelsens hemsida).
Det finns dock ett fortsatt mycket stort behov av att kunna bedriva skyddsjakt på skarv enligt båda dessa punkter för att kunna skydda fiskbestånden och freda fiskeredskapen och bedriva ett ekonomiskt bärkraftigt fiske. Av denna anledning begär SPF och SFPO härmed att Länsstyrelsen i Kalmar län snarast möjligt ska besluta om en utökad tilldelning av skyddsjakt på skarv vid fiskeredskap samt för skydd av abborre, förslagsvis med minst ytterligare 3 500 djur per år för perioden 2025 – 2027.
Den övergripande målsättningen i den nationella förvaltningsplanen för skarv är att bevara ett livskraftigt bestånd av storskarv och samtidigt minimera storskarvens negativa påverkan på fiskbestånd i behov av stärkt skydd samt minska konflikterna med fisket.
Skarvpopulationen har ökat kraftigt de senaste decennierna och påverkar i svenska vatten fiskbestånden synnerligen negativt. Skarvens konsumtion av fisk innebär ett mycket hårt tryck på redan ansträngda bestånd, exempelvis abborre, gädda, gös och ål. Den alltför stora förekomsten av skarv innebär en långsiktig negativ påverkan på ekosystemet.
Kalmar län hyser ca 20 % av hela Sveriges skarvbestånd, och länets population uppskattas till minst 72 000 skarvar. Det finns inga tecken på att populationen minskar, snarare tvärtom. Om varje skarv äter 500 gram fisk per dygn innebär detta att skarvarna i Kalmar län står för ett dagligt intag av fisk på 36 ton, vilket blir drygt 1 000 ton fisk per månad. Detta överskrider med stor marginal hela det yrkesfiske som bedrivs i länet. Skaven är opportunist och äter av i stort sett alla arter av lämplig storlek som finns tillgängliga, vilket gör att den har en kraftig lokal påverkan på fiskbestånden.
Utöver denna påverkan på fiskbestånden utgör skarven ett stort problem för det småskaliga kustnära fisket då den tar fångst ur redskapen samt förstör desamma för yrkesfiskarna. Skyddsjakt på skarv vid fiskeredskap är det enda sättet för yrkesfisket att kunna minska (men inte helt undvika) dessa skador. Det är därför av högsta vikt att de fortgående skadorna som skarvarna orsakar åtgärdas snarast genom ett beslut om utökad tilldelning av skarv som får fällas vid fiskeredskap.
Viltförvaltningsdelegationen i Kalmar län (där SPF:s medlem Alexzander Hjalmarsson sitter som representant för yrkesfisket) gjorde vid sitt senaste möte i november 2024 1) ett tydligt ställningstagande där man lyfter det fortsatta behovet av, samt nyttan med, skyddsjakt på skarv. Man beslutade vidare om att 1 000 skarvar kunde fällas vid fiskeredskap i länet per år (punkt A) under perioden 2025 – 2027 samt att 2 500 skarvar kunde fällas för skydd av abborre (punkt D).
Den avskjutning på 1 000 djur som har gjorts vid fiskeredskap samt drygt 2300 djur som skydd för abborre hittills under året har dock inte varit tillräcklig för att begränsa skadan varken på fisken eller för yrkesfisket. Avskjutningen är tvärtom i det närmaste omärklig vad gäller antalet skarvar som observeras samt skarvskador på fiskeredskap och fångst. Det faktum att tilldelningen för skyddsjakt vid fiskeredskap och som skydd för abborre redan är i stort sett slut anser vi är ett tydligt tecken på att tilldelningen inom dessa kvoter är för låg och behöver utökas, inte bara för 2025 utan även får den återstående perioden 2026 – 2027. Vi menar därför att en utökad tilldelning på 3 500 djur per år är rimlig.
Vänliga hälsningar,
Malin Skog, SPF
Mathias Ivarsson, SFPO
1) Länsstyrelsen i Kalmar län, Dnr 1285-2025: Beslut om skyddsjakt på storskarv inom Kalmar län år 2025 till och med 2027.
