Meny
Swedish Pelagic Federation producentorganisation (SPF) företräder merparten av svenska fiskefartyg över 12 meters längd inom det pelagiska fisket efter bl.a sill, skarpsill, tobis och makrill i Atlanten, Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön samt ett antal fartyg mindre än 12 meter som fiskar kustnära längs Västkusten respektive i Östersjön.
Våra medlemmar bedriver fiske i området för den tilltänkta vindkraftparken Najaderna. Som direkt berörd av den planerade vindkraftparken och med kompetens om det fiske som bedrivs har vi synpunkter att framföra vad gäller behovet av underlag för att bedöma effekter på fiskbestånd och pelagisk fiskenäring.
Möjliga negativa effekter av vindkraftparken på fiskens lek, födosök, migration etc kan orsaka allvarliga problem på lång sikt för våra medlemmar om betydelsefulla fiskbestånd påverkas negativt.
Det projekterade området för vindkraftparken Najaderna används för födosök av strömming som är den vanligaste förekommande arten i området. SPF anser att miljökonsekvensbeskrivningen mycket tydligare bör beskriva hur omblandning och sedimentation under driftsfasen kommer att påverka födotillgången för fisken.
Det saknas idag tillräcklig kunskap om hur undervattensljud från vindkraftparker i drift påverkar olika fiskarter. I sin miljökonsekvensbeskrivning på sid 135 tillstår också det sökande bolaget att det inte är känt hur undervattensbuller påverkar strömmingens lekbeteende och reproduktiva framgång. SPF menar att det inte heller är känt hur strömmingens migration och födosök påverkas av en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft.
De modelleringar och beräkningar som är gjorda inom ramen för denna miljökonsekvensbeskrivning avser undervattensljud under anläggningsfasen. När det gäller påverkan av undervattensljud under drift hänvisas till resultat av fältstudier som studerat torsk, abborre, rödspätta och lax som inte uppvisat något avvikande beteende på avstånd större än 10 meter från ett vindkraftverk (Sigray et al., 2009). Vidare hänvisas till laboratorietester som visat att ljudnivåer motsvarande de som ett vindkraftverk producerar på ungefär 80 meters avstånd inte framkallar beteenderesponser hos arter som abborre, mört och öring (Båmstedt and Magnhagen, 2009). Wahlberg and Westerbergs (2005) modeller antyder att ljudnivåer som uppkommer under drift kan avskräcka fisk, men endast inom mycket nära områden (13 m/s). Ovanstående studier tas som intäkt för att eventuella negativa effekter på fisk av undervattensljud som alstras under Najadernas driftsfas kommer att vara obetydliga.
De provfisken som genomförts visar på en tydlig dominans av strömming i projektområdet. Strömmingen har mycket bra hörsel och är därför extra känslig för undervattensljud, vilket också påpekas i underlaget. Ändå refereras i konsekvensbeskrivningen inte till någon studie av påverkan på strömming/sill av undervattensljud. Av det inlämnade underlaget står därför helt enkelt inte klart hur undervattenljud från Najaderna, inklusive övriga etablerade och planerade vindkraftparker i Bottenhavet, gemensamt kommer att påverka strömmingens/sillens kommunikation, migration, födosök och lek. SPF anser att det är en stor brist och att det måste krävas att ansökan måste kompletteras på denna punkt.
Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp reveffekter som en positiv effekt av den planerade vindkraftparken. För att ge en rättvisande bild anser SPF att redogörelsen om reveffekter bör inkludera en beskrivning av den naturliga förekomsten av rev inom projektområdet liksom revens eventuella betydelse för de arter som är vanligast förekommande i området samt hur uppbyggnad av rev kan påverka arter som kan uppfattas som invasiva i området.
Den miljökonsekvensbeskrivning som vi tagit del av innehåller en beskrivning av den planerade parkens klimateffekter. SPF anser att en analys av klimateffekter för att vara komplett och rättvisande bör omfatta hela parkens livscykel, dvs inklusive tillverkning av verkens beståndsdelar, transporter mm och inte enbart den energi som produceras vid drift. SPF menar att underlaget bör kompletteras med denna information.
Beskrivningen av yrkesfisket i området och analysen av konsekvenserna för denna näring är synnerligen undermålig.
I utredningen beskrivs det fiske som har bedrivits utifrån registrerade landningar sett till volym. För att kunna bedöma effekterna för det trålfiske som bedrivs i området är det dock väsentligt att även analysera tråldragen. SPF anser att utredningen om konsekvenserna för yrkesfisket behöver kompletteras med en detaljerad analys av genomförda tråldrag/trålspår inom och utanför området för den tilltänkta parken.
Vidare anser SPF att utredningen ska inkludera en socioekonomisk konsekvensanalys som innefattar såväl yrkesfisket som den beredningsindustri som är beroende av fångsten. Att enbart se till den landade fångsten ger inte hela bilden av vindkraftparkens framtida påverkan på fiskenäringen. En komplett analys bör även inkludera en bedömning av miljömässiga och socioekonomiska konsekvenser av en eventuell förflyttning av fiskeansträngningen i det aktuella området till andra områden vilket resulterar i ökad lokal fiskeintensitet och konkurrens.
Avslutningsvis vill vi framföra att det krävs en betydligt mer omfattade analys av de kumulativa effekterna av etablerade och planerade vindkraftparker i Bottenhavet, och då även effekterna av förlorat tillträde till fiskevatten, som en utbyggnad av havsbaserad vindkraft innebär.
Annelie Rosell, SPF
