Meny
Swedish Pelagic Federation producentorganisation (SPF) företräder det pelagiska fisket efter bl.a. sill, skarpsill, tobis och makrill i Bottenhavet, Bottenviken, Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Atlanten. Vi har medlemmar med fartyg från 5 till över 60 meter som fiskar med pelagisk trål, not, krok och garn. Våra medlemmar står varje år för ca 90% av den totala fiskade volymen i Sverige.
Galatena-Galene Nät AB har ansökt om tillstånd enligt kontinentalsockellagen för nedläggning av anslutningskablar från vindkraftparken Galene till det svenska elnätet. SPF har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter om ansökt verksamhet kan tillåtas och vilka villkor ett tillstånd bör förenas med. Vi tackar för möjligheten att lämna synpunkter i detta samråd.
Kabelkorridoren överlappar riksintresseområde för yrkesfiske. Alla former av arbete på botten måste planeras in i tiden och anpassas genom tekniska lösningar och bästa tillgängliga tekniker, så att de får minsta möjliga effekt både på eventuell fisklek och så att yrkesfiskets bedrivande inte förhindras.
Vid driftsättning av en vindkraftpark uppkommer elektromagnetiska fält runt kablarna. Vilket djup kablarna läggs på samt om de för likström eller växelström har betydelse för hur starka eller svaga dessa fält blir. Studier visar att elektromagnetiska fält kan ha en negativ inverkan på t.ex. ål, men även annan fisk och kräftdjur. Vi vill peka på att det ännu saknas kunskap om och hur viktiga kommersiella arter som sill och skarpsill kan påverkas. SPF anser att krav bör ställas på vidtagande av försiktighetsåtgärder för att minimera den elektromagnetiska strålningen från kablarna.
Inför nedläggningen av anslutningskablar kommer geotekniska undersökningar med hjälp av t.ex. vibrocorer och spetstrycksondering att genomföras. Dessa undersökningar framkallar undervattensljud. Av MKB:n framgår att studier om påverkan från de planerade geotekniska undersökningarna är begränsade men Kikuchi (2010) menar att ljudnivåerna från geotekniska undersökningar ligger under tröskelnivån för torskens ljuduppfattningsförmåga. Utifrån denna information drar MKB:n slutsatsen att undersökningarna har en närmast obetydlig effekt på fisk. Av samma underlag kan det utläsas att sill klassas som hörselspecialist och hör därmed till de arter med allra känsligast hörsel medan exempelvis torsk klassas som hörselgeneralist är relativt uthållig för höga ljud som ligger inom dess frekvensområde. Det är med andra ord vanskligt att generalisera hur olika arter påverkas. Från SPF menar vi att det bör säkerställas att åtgärder vidtas för att minimera negativ inverkan av ljud under anläggninsfasen.
Anslutningskablarna måste vara ordentligt nedgrävda alternativt övertäckta (på bergigt bottensubstrat) så att inga olyckor kan ske med insnärjning av fiskeredskap efter att den eventuella installationen är färdig. Företaget måste också se till att sedimentet inte riskerar att erodera under kablarna så att det skapas fria spann eller fickor under dessa som kan öka insnärjningsrisken för fiskeredskap. Om en olycka skulle ske finns risk för skada på fiskeredskapet, fiskefartyget och kablarna men också för besättningens säkerhet. Om en olycka skulle vara framme och t.ex. trålen eller ett trålbord skulle skära ned i botten har de flesta av våra fartyg motorkapacitet att slita av en kabel.
Om ni har några frågor kopplat till vårt yttrande eller gällande det pelagiska fisket i övrigt, kontakta oss gärna!
Vänliga hälsningar,
Annelie Rosell
Swedish Pelagic Federation PO
