Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stora stim i det fria vattnet. Det pelagiska fisket fångar huvudsakligen sill, skarpsill, makrill och tobis och utgör en stor majoritet av hela det svenska fisket.
Sverige har ett betydelsefullt fiske efter olika pelagiska arter så som sill, skarpsill och makrill. Ungefär 90 procent av den totalt landade volymen från svenskt fiske i havet utgörs av pelagisk fisk. Därför är det kanske inte så förvånande att det pelagiska fisket svarar för mer än två tredjedelar av intäkterna från svenskt fiske och lika stor andel av sysselsättningen.
Länk SCB statistik om yrkesfiske
De viktigaste pelagiska arterna sett till infiskningsvärde är sill, skarpsill och makrill. Kvoterna varierar från år till år, men den totala volymen sill i svenskt pelagiskt fiske ligger mellan 45 500-120 000 ton/år. För skarpsill är volymen ca 45 000-105 000 ton/år med störst volym och förändringar av volym i Östersjön. Makrillen ligger vanligen mellan ca 3500-5500 ton/år.
Det pelagiska fisket bedrivs av ett fartyg av olika storlek; från små fartyg med en längd på mellan fem till tolv meter som fiskar med garn, små kusttrålare på strax under 12 meter, och upp till de större fartygen i flottan som är nästan 65 meter långa med stora kyltankar för att hålla fisken färsk under långa fiskeresor. Fisket bedrivs från Torne älv till vattnen utanför Irland och Grönland. Fartygen som är medlemmar i SPF har hemmahamnar från Orust och Tjörn i Bohuslän på västkusten upp till Gävle på Ostkusten.