Är det skillnad på sill och strömming?

Sill och strömming är samma fiskart, med det latinska namnet Clupea harengus. När sillen fångas norr om Kalmarsund brukar den kallas strömming. Även om de är samma art finns det vissa anatomiska skillnader, där strömmingen har färre ryggkotor och ett längre huvud i förhållande till kroppen ju längre norr ut den är fångad jämfört med […]

Vad skiljer en skarpsill från en sill?

Skarpsillen (Latin Sprattus sprattus) tillhör samma grupp av fiskar som sillen, så arterna är släkt med varandra. Skarpsillen blir inte lika stor som en sill kan bli och har skarpa fjäll på buken vilket gett den dess andra namn, vassbuk (som också är det finlandssvenska namnet på skarpsill).

Vad betyder pelagisk/Vad är pelagisk fisk?

I havet skiljer man på ”pelagisk” som innebär något i den fria vattenmassan och ”demersal” som är något på eller näta botten. Pelagisk fisk är fiskarter som rör sig i stim i det fria vattnet (inte i närheten av botten), exempelvis sill, skarpsill och makrill, men även mindre kända arter som tobis, taggmakrill och blåvitling.

Är det bara stora fartyg som fiskar i Östersjön?

Nej. Av SPF:s ca 30 medlemsfartyg som fiskar i olika delar av Östersjön är 11 stycken under 12 meter långa och fiskar på kustkvot, 8 stycken mellan 12-24 meter långa och 11 stycken över 24 meter långa.

Hur sätts kvoterna?

Kvoterna fastställs inom EU eller i förhandlingar med andra länder, t.ex. Norge, Storbritannien och Island. Besluten baseras på årlig vetenskaplig rådgivning från det Internationella havsforskningsrådet ICES för varje fiskbestånd. Varje land har sedan en fast andel av respektive fiskekvot. De svenska kvoterna fördelas ut till fartygen på olika sätt beroende på vilken art och vilket […]

Hur mycket sill fångar svenskt yrkesfiske?

Mängden sill som får fångas av yrkesfisket baseras på årliga kvoter som i sin tur grundas på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Fiskekvoterna varierar i storlek från år till år beroende på hur forskarna bedömer fiskbeståndens status. I tabellen framgår hur kvoterna för sill fångad i olika havsområden har utvecklats över den senaste tioårsperioden. […]

Hur mår sillbestånden i Östersjön?

Sillen i Östersjön är förvaltningsmässigt indelad i fyra olika bestånd: Bottenhavet/Bottenviken, Rigabukten, Centrala Östersjön samt Västra Östersjön. Det Internationella havsforskningsrådet ICES ger årligen vetenskaplig rådgivning för dessa bestånd med en bedömning av hur mycket som hållbart kan fiskas. För sillen i Västra Östersjön (väster om Bornholm, delområde 22-24) anser ICES att det inte finns utrymme […]

Skadar pelagiskt fiske havsbotten?

Nej. Svenskt pelagiskt fiske bedrivs huvudsakligen med pelagisk trål. Detta redskap är inte konstruerat för att ha bottenkontakt utan för att dras i den fria vattenmassan.

Hur stora bifångster har det pelagiska fisket?

Fiske med pelagisk trål är generellt väldigt selektivt, dvs man får i stort sett bara de arter som man vill fånga. Exempelvis är det pelagiska trålfisket i Östersjön i stort sett helt fritt från bifångster. Under 2022 fiskades drygt 60 000 ton sill och skarpsill i hela Östersjön och bifångsten av torsk var endast 1,2 […]

Hur påverkas pelagiskt fiske av havsbaserad vindkraft?

Fisket kan påverkas direkt och indirekt av havsbaserad vindkraft. Direkt påverkan sker genom konkurrens om ytan – en placering av vindkraftparker som påverkar var och hur fisket kan bedrivas. Sannolikt kommer inte pelagiskt fiske med trål kunna bedrivas inne i vindkraftparkerna, då redskapen är för stora. Indirekt påverkan kan orsakas av andra effekter av vindkraftparkerna […]

Varför är inte mer pelagisk fisk MSC-certifierad?

Av de pelagiska bestånd som fiskas av svenskt yrkesfiske är det idag Nordsjösillen och strömmingen i Bottenhavet/Bottenviken  samt tobis, skarpsill och vitlinglyra i Nordsjön som är certifierade. Flera certifieringar är suspenderade av olika orsaker. Tidigare certifieringar för makrill och NVG-sill (Atlantoskandisk sill) suspenderades våren 2019 respektive årsskiftet 2020/21. I båda fallen orsakades suspenderingarna av oenigheter […]

Kan den pelagiska fisken landas i Sverige?

Antalet anläggningar inom svensk beredningsindustri för pelagisk fisk har successivt minskat. Idag finns endast tre anläggningar kvar som kan ta emot och bereda större mängder pelagisk fisk. De har kapacitet att ta emot och bereda cirka 30 % av de kvotvolymer som svenskt pelagiskt fiske förfogar över. Resterande volymer landas utomlands.

Varför används inte all pelagisk fisk till livsmedel?

Användningen av den pelagiska fisken styrs av efterfrågan. Det är inte all fisk som i dagsläget har en marknad för direkt konsumtion. En del fisk uppfattas som liten, benig eller osmaklig. Annan fisk håller inte konsumtionskvalitet. All sill och makrill från Västerhavet (Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt) används till livsmedel, medan mycket av fisken från Östersjön […]

Varför finns det ett ”foderfiske”?

Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso.

Innehåller sill/strömming och skarpsill dioxin eller PFAS?

Liksom flera andra livsmedel kan pelagisk fisk innehålla miljögifter såsom dioxiner eller PFAS. Generellt sett är halterna högre i Östersjön än i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Problem med dioxiner och PFAS är dessutom större i Bottenhavet/Bottenviken än i södra Östersjön. Naturvårdsverket för officiell statistik över dioxinhalten för sill/strömming i Östersjön. Statistiken visar glädjande nog på […]

Hur påverkar pelagiskt fiske havsmiljön?

Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso.

Är sillbestånden i Östersjön hotade?

Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso. Lorem ipsum dolares el fili octa est sani doso.

Vilka konsekvenser skulle en utflyttning av trålgränsen få?

Många aktörer och flera utskottsinitiativ i MJU föreslår en utflyttning av trålgränsen som en lösning på olika problem i Östersjön. SPF delar den oro som finns för såväl det kustnära ekosystemet som för det kustnära fisket och önskar att problemen för dessa ska kunna lösas.Dock kommer vi inte till samma slutsats om att en utflyttning […]

Sker fisket mer kustnära?

En annan sak som framförts är att trålfisket efter sill/strömming på senare tid skulle ske mer kustnära. Data över fiskemönster i en rapport från Havs- och vattenmyndigheten3 med hög geografisk upplösning visar däremot inte någon påtaglig skillnad i fiskemönster eller att fisket skulle flyttat sig närmare kusten. Kartorna visar svenskt pelagiskt fiske efter sill/strömming 2015-2020. […]

Har kustfisket i Östersjön för liten kvot?

De årliga fiskekvoterna baseras på det internationella havsforskningsrådet ICES biologiska råd om hur stora fiskekvoterna bör vara. Varje medlemsland har en fast andel av respektive fiskekvot. De svenska kvoterna fördelas av Havs- och vattenmyndigheten på olika sätt beroende på vilken art och vilket område de berör.För sill/strömming och skarpsill avsätts en kustkvot för småskaliga kustnära […]

Vad är det småskaliga fiskets problem?

Det småskaliga kustnära fisket begränsas av en rad olika problem, t.ex.: Detta gör att fiske efter sill/strömming med aktiva redskap (små pelagiska trålar) har blivit den sista livlinan för många kustfiskare vilket är anledningen till den ökning av kustfisket på sill/strömming som visas ovan. Strömmingen har dock en mycket kort kustnära säsong och är en […]

Har kustfisket på sill/strömming i centrala Östersjön minskat?

I media kan man läsa om det minskande kustfisket i bland annat Stockholms skärgård. Siffror från Havs-och vattenmyndigheten som visas i nedanstående tabeller visar däremot på motsatsen. Strömmingsfisket på kustkvoten i Stockholms skärgård och i hela centrala Östersjön (område 25-29) har ökat i volym de senaste tio åren och antalet fartyg är oförändrat. Antal fartyg […]

Har svenskt fiske i centrala Östersjön ökat?

Det påstås i vissa fall att svenskt fiske i centrala Östersjön (område 25-29) har ökat under senare år. Figuren nedan visar ICES’ siffror1 över variationer i den totala mängden fångad fisk (samtliga länders fiske) och mängden fisk som fiskats av svenska fartyg från 1977 och framåt. Data visar tydligt att det inte finns någon tydlig […]